Publicerad 1965 | Lämna synpunkter |
SCHEJK ʃäj4k l. SHEJK ʃäj4k, m.; best. -en; pl. -er32, äv. 40.
arabisk hövding l. (allmännare) ledare l. lärare o. d. (äv. ss. hederstitel). Araberne sätta sig tilsamman i vissa hushåll, som intaga en plats, där de slå up sina tält. Denna hop utser en til sin Schek eller höfdinge. Hasselquist Resa 79 (1750). På Sinaihalfön bo fem beduinstammar med hvar sin schek eller höfding. Waldenström Österl. 669 (1896). Schek är .. en äretitel, hvarmed äfven andra ansedda män (än hövdingarna) benämnas. Därs. En bekant vetenskapsman blev .. god vän med en arabisk schejk, en ättling till profeten, som var så helig, att han kunde dricka vin trots koranens förbud. Nilsson FestdVard. 42 (1925). AlmfA 1963, s. 177. — jfr ARAB-, BEDUIN-, DERVISCH-SCHEJK. — särsk. [jfr SCHEJK-FILM, -NOVELL, -ROMAN, -ROMANTIK] om schejk tänkt ss. attraktiv o. romantisk (l. brutal) älskare; äv. bildl.: (attraktiv o.) romantisk älskare. Boye Ast. 166 (1931). Hon älskar en annan! Hon har mött sin schejk! SvD(B) 1943, nr 50, s. 8.
-ROMANTIK. romantik innebärande en (falsk) försköning o. romantisering av schejker o. deras liv. Sparre HetKust. 22 (1934). —
Spalt S 1384 band 24, 1965