Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SERVO- sær3vω~ l. -vo~.
tekn. ss. förled i ssgr, betecknande att motor användes ss. hjälpkraft l. förstärkare åt l. ”slaviskt lyder” en primär rörelse l. impuls samt i användningar som ansluta sig härtill; äv. övergående i bet.: (hel)automatisk, robot-.
-BROMS. [jfr t. servobremse, eng. servo brake] broms (se broms, sbst.2 2) med servomotor. Nerén BilB 3: 196 (1928). —
-MEKANISM. [jfr t. servomechanismus, eng. servomechanism] mekanisk anordning (styr- l. bromsanordning o. d.) med servomotor; äv.: (hel)-automatisk mekanism, robotmekanism. Motorför. 1930, nr 11, s. 6. TSvLärov. 1955, s. 153. —
-MOTOR. [jfr t. o. eng. servomotor; av fr. servo-moteur] motor (se d. o. 2) som sättes i verksamhet l. inkopplas av rörelse hos l. impuls från annan mekanisk anordning l. av elektrisk impuls o. dyl. o. som åstadkommer en med rörelsen l. impulsen reglerad effekt l. i erforderlig grad o. automatiskt förstärker rörelsens l. impulsens effekt; jfr servo. TT 1897, Allm. s. 315 (i torped). Därs. 1901, M. s. 25 (i turbinregulator). RadioteknOrdl. 221 (Khvn 1954; för inställning av mottagare vid radarstyrning). DN(B) 1955, nr 162, s. 4 (i bromsanordning i bil). —
-STYRD, p. adj. som har servostyrning; särsk. om fordon. SvLokaltrafik 1957, s. 285 (om motorfordon). —
-STYRNING. [jfr t. servosteuerung, eng. servo control] (automatisk) styrning med hjälp av servomotor; särsk. konkretare, om anordning för sådan styrning. Motorför. 1955, nr 12, s. 4. TT 1959, s. 402 (konkretare). —
-SYSTEM. [jfr eng. servo system] system för förstärkning l. automatisk reglering av ngt o. d. medelst servomotor. Motorför. 1929, nr 5, s. 7 (om bromssystem på motorfordon). —
-TEKNIK. teknik gällande indirekt l. automatisk styrning l. reglering med hjälp av servomekanism o. d. SvD(A) 1948, nr 56, s. 7. —
Spalt S 2024 band 25, 1967