Publicerad 1965 | Lämna synpunkter |
SCHAGRÄNG ʃagräŋ4, sbst.1, l. (numera vanl.) CHAGRIN ʃagräŋ4, sbst.1, l. CHAGRÄNG ʃagräŋ4, r. l. m. (SvTyHlex. (1851) osv.), äv. n. (Linné Stenr. 4 (c. 1747) osv.); best. -en, ss. n. -et; pl. (numera nästan bl. om olika slag) -er, ss. n. =
i Orienten av ryggpartiet på häst- l. åsnehudar gm vegetabilisk garvning framställt (oftast färgat) läder vars narvsida givits ett kornigt l. strimmigt utseende (gm inpressning av små hårda frön i den uppblötta huden); äv. om imitation av sådant läder (särsk. beredd av get-, får- l. kalvhud gm pressning mellan graverade kopparvalsar); vanl. koll. l. ss. ämnesnamn; ngn gg äv. i individuell anv., om enskilt hudstycke som beretts till sådant läder. 2. st. små (speglar) .. med Schegrijn. BoupptSthm 1675, s. 1181 b. (Av åsneskinn) samt af hästskinn kunna Turkarne bereda ett slags chagrin, som tjänar til foder kring rakknifwar, solglas, speglar och ur. Rothof 699 (1762). Goda chagriner böra vara stora, vackra, öfverallt lika, icke här och der glänsande, eller hafva ogranulerade ställen, utan ett litet rundt, välformadt korn, hvilket är så hårdt och skarpt, att man utan olägenhet kan skrapa derpå med nageln, eller rifva en muskottnöt derpå. Åstrand 1: 143 (1855). Oäkta Chagrin, bestående af på olika sätt garfvadt kalf- eller getskinn, hvari genom inpressning fördjupningar anbragts, så att varan något liknar äkta Chagrin. Cronquist 267 (1879). (Stockholmsfrun på 1870-talet) blev litet stött när (skomakare) Schyberg föreslog henne att göra ett par doffelkängor med snörning. Så gammal var hon ändå inte! Hon ville ha schagräng och resårer. Linder Tid. 57 (1924). 2SvUppslB 5: 1178 (1947). — särsk. i vissa utvidgade anv.
a) om (berett) knottrigt skinn av vissa fiskar (haj, rocka, stör), använt till (beklädnad av) fodral o. d., förr äv. till att slipa l. polera med. Chagring kiöpes nu dyrt utifrån; det fås af et diur i wester hafwet, som wåra fiskare fånga, men af försummelse kasta det bort. Det tienar til handkaflar på Hiortfångare, pärmar och fotraler. Linné Stenr. 4 (c. 1747). Kjellin 207 (1927). jfr FISK-HUDS-, FISK-SKINNS-SCHAGRÄNG.
b) (numera i sht i skildring av ä. förh.) om kornig l. noppig taft (använd bl. a. till gardiner). Dan. Morier tilwärckar Chagrin, Felp, Camelot d’Hollande. Chiagger tryckta och släta. Celsius HushAlm. 1743, s. 32. Chagrin, äfven Chagrintaft, kallas ett lätt tyg eller taft i alla färjor, som på öfra sidan tämmeligen liknar en kornig chagrins hud, och brukas till foder, gardiner m. m. Synnerberg 73 (1815). Kjellberg Ull 423 (1943; om ä. förh.).
c) (numera föga br.) om (på ytan kornigt l. ojämnt) band (av silke) använt ss. bård. Synnerberg 73 (1815). Chagrin benämnes .. även ett slags smala silkesbårder, ofta med invävda guld- eller silvertrådar. Kjellin 207 (1927).
d) (†) sammanfattande, om broscheringar i form av små punkter på slätsidan av drojett. Synnerberg 73 (1815).
-FODRAL. (-rängs- 1788) fodral (med beklädnad) av chagrin. GT 1788, nr 41, s. 4 (: Chagrins-Fouderal). —
-MASKIN. maskin använd inom läderindustrin för framställning av (den korniga ytan hos) chagrin. 1 större chagrinmaskin med mönstervalsar. SDS 1901, nr 183, s. 4. —
-PAPPER. bokb. papper med knottrig yta liknande chagrin, använt vid bokbinderi. 2UB 8: 179 (1900). —
(a) -ROCKA, f. l. r. [jfr t. chagrinrocke, eng. shagreen-ray; fiskens skinn användes till chagrin] (†) rockan Raja fullonica Lin., gökrocka, näbbrocka. Scheutz NatH 157 (1843). Tholander Ordl. (c. 1875). —
B (†): SCHAGRÄNGS-FODER. fodral l. etui (med beklädnad) av chagrin. BoupptSthm 1689, s. 169 a (1688: Chagreins fodher). Widegren 109 (1788: Chagrins foder). —
-FODRAL, -HUD, se A.
Spalt S 1340 band 24, 1965