Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SÈVRES- 3ver~ l. med mer l. mindre genuint franskt uttal.
Ordformer
(förr äv. sèvre-, sevre(s)-)
Etymologi
[liksom t. sèvres- o. eng. sèvres (i sådana förb. som sèvres porcelain, sèvres china) till namnet på den (mellan Paris o. Versailles belägna) franska staden SÈVRES, som har en berömd porslinsfabrik, vilken grundades i Vincennes o. 1756 flyttades till Sèvres]
i ssgr betecknande produkter från porslinsfabriken i Sèvres.
Ssgr: SÈVRES-KOPP. kopp av sèvresporslin. Hedberg Bekänna 67 (1947).
-PENDYL. pendyl med pendylfodral av sèvresporslin. Bergman JoH 246 (1926).
-PORSLIN. [jfr t. sèvresporzellan, eng. sèvres porcelain, fr. porcelaine de Sèvres]
1) porslin tillverkat i Sèvres; stundom äv. allmännare, om porslin (av den typ som tillverkas i Sèvres o.) som innehåller fritta men icke kaolin (jfr fritt-porslin). DA 1824, nr 56, Bih. s. 1 (: Seve-postlin, sannol. felaktigt för Sevre-postlin). Så kalladt sevrepostlin eller porcelaine tendre .. innehåller som tillsats till leran, i stället för fältspat, en s. k. glasfritta. Almström KemTekn. 1: 529 (1844). 2NF 21: 1398 (1915; allmännare). Anm. till 1. I denna bet. användes stundom äv. elliptiskt ordet sèvres [jfr fr. sèvres]. Lundegård Tit. 18 (1892).
2) (†) föremål av sèvresporslin (i bet. 1). Höijer 4: 75 (c. 1800). UB 4: 382 (1873).
-SERVIS. Schulthess (1885).
-VAS. WoJ (1891).

 

Spalt S 2036 band 25, 1967

Webbansvarig