| Publicerad 1958 | Lämna synpunkter |
REVOLVER revol4ver, r. l. m.; best. -n; pl. -vrar040 (JernkA 1868, s. 333, osv.) ((†) = NVexjöBl. 1856, nr 7, s. 3, Billmanson Vap. 41 (1882); -s KrigVAT 1852, s. 99 (: Colts och Adams ”Revolvers”), Lind af Hageby Minn. 373 (1860), Linder Regl. 105 (1886; angivet ss. en ”nästan obehöflig” form)).
1) kort eldhandvapen avsett att hållas med en hand o. försett med flera till ett knippe sammanfogade o. (runt en axel) vridbara pipor l. med ett vridbart kammarstycke; särsk. (o. i fråga om nutida förh. bl.) om sådant vapen med ett kammarstycke som innehåller rum för flera (vanl. sex) patroner o. automatiskt vrider sig, då avtryckaren föres tillbaka l. då hanen spännes, varvid en patron föres fram i skottläge; äv. ss. förled i ssgr vilka beteckna andra eldvapen av likartad konstruktion; i icke fackmässigt spr. äv. om pistol (se PISTOL, sbst.1 1) utan vridbart l. roterande kammarstycke. Skjuta med revolver. KrigVAT 1852, s. 99. Dubbelbössor, Pistoler och Revolver. NVexjöBl. 1856, nr 7, s. 3. Jag .. framtog .. en revolver .. och började ladda den med patroner. De Geer Minn. 2: 269 (1892). Revolvrar, ehuru med skottkammare som kringvreds för hand, äro kända sedan slutet af 1500-talet. Nilsson HallMus. 26 (1902). Alm Eldhandv. 2: 119 (1934; om ett omkr. 1830 konstruerat vapen med flera pipor). En man lyfte en revolver mot henne och tryckte av. Johnson Här 146 (1935). — jfr MYNNINGSLADDNINGS-, OFFICERS-, SKENDÖDS-REVOLVER m. fl. — särsk.
a) (förr) mil. i vissa kommandoord o. d. vilka avsågo revolverns uttagande ur o. insättande i fodralet. På kommando: revolver-ut! öppnas fodralet med båda händerna (osv.). EldhandvFältartill. 1887, s. 86. Skall uppehållet blifva långvarigt, låter officeren skyttarne göra revolver in och på stället hvila. Därs. 98.
b) bildl.
β) ss. förled i ssgr betecknande ngn l. ngt som kännetecknas av hänsynslöshet o. bruk av hotelser o. d. (liksom den som tilltvingar sig ngt under revolverhot).
2) (i fackspr.) i utvidgad anv. av 1, om olika vridbara l. (stegvis) roterbara (delar av) apparater l. anordningar; särsk. dels om revolverugn, dels om revolverhuvud (till svarv o. d.), dels om vridbar anordning på mikroskop, försedd med flera objektiv som efter behov kunna vridas fram för användning, dels (förr) om ett slags fotografiapparat varmed man kunde ta flera bilder tätt efter varandra, dels ss. förled i ssgr. PT 1882, nr 118 A, s. 3 (om fotografiapparat). TT 1898, M. s. 26 (om revolverhuvud till revolversvarv). KommentSvFarm. Handledn. 124 (1907; på mikroskop). 2NF 26: 240 (1917; om revolverugn).
(2) -ANSLAG ~02, äv. ~20. tekn. anslag (se d. o. 2 b β) för revolversliden i en revolversvarv; jfr -stopp. TNCPubl. 16: 54 (1949). —
(2) -AUTOMAT. tekn. ett slags revolversvarv (”automatsvarv”), vid vilken äv. de manuella tempona med revolverhuvudets rörelse helt l. delvis automatiserats. SvTeknUppslB 1: 604 (1937). —
(2) -AXEL, r. l. m. tekn. axel kring vilken revolverhuvud o. d. vrider sig. HbVerkstTekn. 2: 588 (1944). —
(1 b β) -BLAD. [jfr t. revolverblatt] (numera knappast br.) tidning som ägnar sig åt revolverjournalistik. SD(L) 1905, nr 175, s. 5. —
(2) -BLÄNDARE. [jfr t. revolverblende] fotogr. bländare (se d. o. 3) bestående av en kring en central axel vridbar cirkulär skiva som runt periferien har en serie olika stora hål, rotationsbländare. Roosval Schmidt 49 (1896). 2SvUppslB 4: 305 (1947). —
(2) -BORD. [jfr eng. revolving table] tekn. i maskin: vridbar skiva med hållare för arbetsstycken som i tur o. ordning föras fram i arbetsläge för olika värktyg, vridbord. Verkstäd. 1939, s. 195 (i borr- o. gängmaskin). —
-BÖSSA. om äldre typ av gevär med ett för flera skott avsett vridbart magasin som kringvreds för hand. Karlin KultM 20 (1888; om vapen fr. 1700-talet). Alm Eldhandv. 1: 211 (1933; om vapen fr. 1630-talet). —
(1 b β) -DIPLOMAT. (mera tillf.) om statsman som använder hotelser o. d. ss. påtryckningsmedel. GHT 1945, nr 82, s. 12. —
-DRAMA, n. bildl., om (uppskakande l. tragiskt händelseförlopp i samband med) mord l. mordförsök o. d. med revolver; jfr dram, sbst.2 3. Björkman (1889). VästerbK 1927, nr 172, s. 3. —
(2) -DÖRR. [efter eng. revolving door] svängdörr som kan vridas l. rotera kring en central axel. Essén Vap. 113 (1917). HantvB I. 6: 231 (1938). —
(2) -FACK. post. fack för postbefordran på järnväg, inrättat på sådant sätt att posten nedlägges i facket medelst en i dettas övre del anbragt skopa som är fäst vid en axel o. svänges med hjälp av ett på fackets ena sida anbragt handtag. Döss o. Lannge 694 (1915). —
-FICKA. ficka (se d. o. 1) som användes (l. som är avsedd) för förvaring av revolver. SvD 1897, nr 295 A, s. 20. —
-FODRAL. för en revolver avsett fodral l. hölster av läder o. d. (ofta med anordningar för fastsättande i en livrem o. d.). Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 218 (1879). —
-HANDMÖRSARE~0200. (om ä. förh.) mil. ett slags handmörsare med flera lopp, rapphönsmörsare. NF 6: 686 (1882). —
-HANDTAG~02 l. ~20. (i fackspr.) handtag som liknar kolven (med avtryckaren) på en revolver. KatalStille 1926, s. 89 (på apparat för transformering av elektrisk ström). —
(2) -HUVUD. [jfr t. revolverkopf] tekn. vridbar hållare vari flera värktyg (l. arbetsstycken) kunna fastsättas o. gm omställning av en spak o. dyl. l. automatiskt föras fram i arbetsläge; särsk. om sådan hållare på l. till en revolversvarv. TT 1889, s. 233. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 128. —
-HYLLA, r. l. f.
2) (numera knappast br.) till 2: (förvarings)hylla som kan vridas l. svängas runt, svänghylla. Essén Misst. 92 (1911). Östergren (1936). —
-HÅLL. avstånd inom vilket värkan kan påräknas vid skjutning med revolver; (normalt) skotthåll vid revolverskjutning. Zilliacus Indiankr. 118 (1898). —
(1 b β) -JOURNALIST. journalist som använder sig av våldsamma medel l. metoder; journalist som bedriver revolverjournalistik. GHT 1895, nr 211 B, s. 1. NDag 1948, nr 214, s. 8. —
(1 b β) -JOURNALISTIK. om journalistik som använder sig av hotelser (t. ex. om skandalisering av ngn) o. d.; ofta allmännare: journalistik som frossar i (skandalbetonade) sensationer l. på ett hänsynslöst (o. ofta ovederhäftigt) sätt angriper enskilda personer l. företag o. d., ”gangsterjournalistik”. Revolverjournalistik efter rent amerikanskt mönster. AB 1896, nr 70 A, s. 3. —
(2) -KAM. tekn. i revolverautomat: kamskiva som ger revolversliden dess rörelse. TNCPubl. 16: 55 (1949). —
-KANON~02. [jfr t. revolverkanone, eng. revolving gun, revolver-gun, fr. canonrevolver] (förr) mil. ett slags lätt, snabbskjutande kanon l. kulspruta med 6—10 pipor, vridbara kring en axel ungefär som magasinet på en revolver. Dalin (1871). 2SvUppslB 17: 110 (1950). —
-MAGASIN.
-MAN ~man2.
2) (tillf.) bildl., om revolverjournalist; jfr revolver 1 b β. Strindberg TjqvS 5: 41 (1886, 1909). —
-MYNNING. Lundell (1893). Ur hennes två revolvermynningar till ögon sköto som små svaga blixtar. Krusenstjerna Fatt. 2: 173 (1936). —
(2) -PLAN, n. tekn. om de plana ytor på ett revolverhuvud, på vilka värktygen fästas. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 112. —
-PRESS. [jfr t. revolverpresse]
1) till 1 b β: press (se press, sbst.1 5) som ägnar sig åt revolverjournalistik, ”gangsterpress”. Strindberg TjqvS 3: 127 (1887).
2) tekn. till 2: press (se press, sbst.1 2) för formning av olika material, bestående av en roterande trumma med ett visst antal formar som en efter en pressas mot en i pressen fast anbragt form; numera särsk. om sådan press för pressning av (tak)tegel. En ostpress från Silkeborg maskinfabrik, benämnd Silkeborg revolverpress. TLandtm. 1900, s. 570. 2SvUppslB 28: 1141 (1954). —
-REM. rem vari en revolver l. ett revolverfodral fästes vid ett klädesplagg l. en livrem o. d. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 218 (1879). —
-SKOTT. skott avlossat med revolver. NDA 1885, nr 222, s. 2. (Polismästaren låg) död, med ett revolverskott i högra tinningen. Hellström Malmros 349 (1931). —
(2) -SLID. tekn. åkbar maskindel (på revolversvarv o. d.) på vilken ett revolverhuvud är fäst. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 19. —
(2) -STAMP, r. l. m. tekn. i nitmaskin: för uppstukning av nitars sluthuvud använd stamp bestående av en vridbar skiva som på kantytorna har fördjupningar för nitar av olika dimensioner. TNCPubl. 16: 30 (1949). —
(1 b β) -STIL. (tillf.) stil l. framställningssätt av den typ som användes av en revolverjournalist. Denna i revolverstil affattade hotelse innehåller en så pass oförtäckt insinuation, att ingen uppmärksam läsare kan misstaga sig derpå. DN 1893, nr 8530, s. 1. —
(2) -STOL.
1) [jfr eng. revolving chair] (†) om vrid- l. svängbar (skrivbords)stol. Harry svängde revolverstolen ett halvt varv runt. Essén Brilj. 230 (1918).
(2) -STRECKPLATTA~020. tekn. i mikroskop för värkstadsmätningar: vridbar streckplatta tillhörande okularet. Engström Mätverkt. 104 (1939). —
-STUDSARE. (förr) mil. ett slags studsare med ett magasin för sex patroner av samma typ som ett revolvermagasin (se d. o. 1). BoupptVäxjö 1880. Alm VapnH 132 (1927). —
(2) -STÄD. tekn. vridbart l. roterande städ i en smidesmaskin, försett med olika sänken som vändas mot hammaren, då städet vrides. 2NF 26: 19 (1917). —
(2) -SUPPORT. [jfr t. revolversupport] tekn. (support som uppbär ett) revolverhuvud. 2NF 27: 845 (1918; om revolverhuvud i revolversvarv). HbVerkstTekn. 2: 297 (1944; om support utrustad med revolverhuvud i s. k. karusellsvarv). —
(2) -SVARV. [jfr t. revolverdrehbank, fr. tour-revolver] tekn. svarv med revolverhuvud vilket uppbär intill sex olika värktyg som i tur o. ordning få bearbeta arbetsstycket. TT 1889, s. 184. Dædalus 1945, Annons. s. 16. —
-SYSTEM.
2) (mera tillf.) tekn. till 2, om (användning av) revolverhuvud l. liknande roterande maskindelar. Björkman (1889). —
(1 b β) -TAKTIK. (tillf.) om taktik varvid man använder hotelser för att nå sitt mål. SvD(A) 1931, nr 96, s. 4. —
(2) -UGN. [jfr t. revolverofen] tekn. roterande, cylinderformig (smält)ugn, roterugn. JernkA 1892, s. 29. —
-VAPEN. (i fackspr.) vapen med ett vridbart magasin för flera patroner l. (förr) med flera till ett knippe sammanfogade o. (runt en axel) vridbara pipor. Alm Eldhandv. 1: 210 (1933). Därs. 2: 119 (1934). —
(2) -VÄXEL. vävn. på mekanisk vävstol: system av (vanl. sex) växellådor som äro placerade kring en horisontal axel. Mekanisk väfstol med revolverväxel. 2UB 8: 319 (1900). —
(2) -VÄXLING. [jfr t. revolverwechsel] vävn. växling av inslag med hjälp av revolverväxel; äv. konkret: revolverväxel. 2NF 33: 44 (1921). Hagberg o. Asklund Textilind. 218 (1924; konkret). —
B (†): REVOLVERS-FABRIK, se A.
Spalt R 1686 band 22, 1958