| Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
REPTIL räpti4l l. rep-, r. l. m. (Kræmer Sydfr. 58 (1853) osv.) ((†) n. Lindfors (1824), Meurman (1847)); best. -en; pl. -er (CGNordforss osv.), äv. (i fackspr.) -ier0400, äv. 0302 (räppti´liärr Dalin) (äv. att hänföra till sg. reptilie, OafAcrel osv.); äv. (i fackspr., numera nästan bl. i pl.) REPTILIE -ti4lie, äv. 0302, r. l. m.; best. -en; pl. -er (se ovan).
1) zool. ryggradsdjur av klassen Reptilia, kräldjur; i pl. äv. ss. benämning på denna klass; förr äv. allmännare, om krypande l. krälande djur (jfr KRYP, sbst.1). OafAcrel PVetA 1793, s. 22 (allmännare). Stiernstolpe Cuv. 144 (1821). Reptiliernas .. klass innefattar alla de ryggradsdjur, som hafva kallt blod och andas med lungor ända från födseln. Thorell Zool. 2: 198 (1861). Fåglars och reptilers exkrement bestå till 90 % av ammoniumurat. Smith OrgKemi 277 (1938). — jfr FJÄLL-REPTILIE, PANSAR-REPTIL.
2) bildl.
b) om ljusskygg l. lömsk l. slug l. svekfull person; skumraskfigur; orm (se d. o. 2 d); särsk. om person som (mot betalning) publicerar lömska l. försåtliga angrepp på l. smädelser o. d. mot (uppdragsgivarens) fiender l. motståndare (jfr REPTIL-PRESS). Strindberg SvÖ 1: 279 (1882). Fem .. (förläggare) med kapital, pressar, tidningar och reptiler till sitt förfogande. Dens. Brev 5: 287 (1886). Bismarck är skaparen af uttrycket reptil som beteckning för politisk skumraskintrigant, och det gällde i hans mun de af Hannovers och Hessens f. d. furstar besoldade angriparna af riksregeringen. 2NF 22: 1441 (1915). De ljusskygga reptiler, som levt på andra människors spritelände. SvD(A) 1928, nr 1, s. 5 (om spritlangare). Krusenstjerna Pahlen 7: 370 (1935).
-FAUNA. (reptil- 1899 osv. reptilie- 1930) zool. jfr fauna 1. Reptilfaunan på Madagaskar. Wirén ZoolGr. 1: 404 (1899). —
-FLÄCKIG. (reptilie- 1901) (mera tillf.) bildl.: som har en om skinnet på vissa reptiler påminnande fläckig yta. Hallström ItBr. 12 (1901; om bark). —
(2 b) -FOND. (reptil- 1885 osv. reptilie- 1889—1925) [efter t. reptilienfonds] (i sht förr) klandrande l. ironisk benämning på fond som en regering använder för att utbetala understöd åt regeringsvänliga tidningar o. d. (för att bekämpa motståndare, ”reptiler”, som intrigera mot staten; jfr -press); särsk. i sg. best., om fond med vilken den tyske statsmannen Bismarck understödde regeringsvänliga tyska tidningar. Strindberg Brev 5: 157 (1885). En genom reptilfonder fördärfvad press. Steffen ModEngl. 333 (1893). 2NF 37: 1273 (1925). —
-FOT. reptils fot; särsk. (i fackspr.) med tanke på dess anatomiska byggnad o. dess ställning i djurrikets utvecklingshistoria. Holmgren FörgVärld 137 (1924). BokNat. Liv. 208 (1951). —
-HALS. särsk. (mera tillf.) bildl., om reptillik hals. Lommarna .. visade sina .. reptilhalsar. Strindberg Hafsb. 43 (1890). —
-HJÄRTA. (reptilie- 1926—1951) [jfr t. reptilienherz]
1) reptils hjärta.
2) (mera tillf.) med. i utvidgad anv., hos människa: under fosterstadiet missbildat hjärta som (liksom de flesta reptilers) har endast en kammare. Sundberg (1926). —
-HUS. hus vari reptiler förvaras o. utställas i en zoologisk trädgård o. d. Gripenberg Johnson Saf. 85 (1928). —
(2 b) -JOURNALISTIK. (mera tillf.) om journalistik använd i reptilpressen; lömsk l. försåtlig journalistik. —
-LIK, adj. lik en reptil(s). Reptillikt pansrade tallarnas rötter / stå våta i gyttjan som ödlefötter. Heidenstam Dikt. 2 (1895). —
(1, 2 b) -ORGAN. särsk. (ngt vard.) till 2 b: tidning som tillhör reptilpressen; skandaltidning. (Schück o.) Warburg 2LittH IV. 1: 104 (1915). —
(2 b) -PRESS. (reptil- 1887 osv. reptilie- 1900—1906) [jfr t. reptilienpresse, eng. reptilepress] (ngt vard.) om tidningspress som i stor utsträckning publicerar lömska l. försåtliga angrepp på l. smädelser o. d. mot personer l. institutioner o. d., skandalpress; i sht förr äv. om tidningspress som (mot ersättning ur en ”reptilfond”) gm artiklar o. d. understöder ett lands regering (o. bekämpar motståndare; jfr -fond). Revolverpressen med reklamen .. och reptilpressen med den köpta smädelsen voro ännu icke införda från Amerika och Preussen. Strindberg TjqvS 3: 127 (1887). Söderberg Främl. 126 (1903). —
-PRESSAD, p. adj. (i fackspr.) om (föremål av) skinn l. läder o. d.: pressad i mönster liknande reptilskinns. KatalOscaria 1925—26, s. 35. —
-SKINN. särsk. (i fackspr.) om berett l. garvat skinn av en reptil (t. ex. orm-, ödle- l. krokodilskinn). KatalOscaria 1925—26, s. 26. —
-SNABB. (mera tillf.) snabb som en reptil(s). (Boxaren) slog .. med en kort höger mot käkens undersida — ett reptilsnabbt hugg. GHT 1957, nr 116, s. 12. —
-STADIUM.
1) zool. till 1; om utvecklingsstadium (i djurrikets utvecklingshistoria) som representeras av reptilerna. Sederholm ForntDjurv. 98 (1916).
-STJÄRT. (reptilie- 1876) reptils stjärt; stjärt av den typ som utmärker reptiler. Holst Rossmässler 358 (1876). —
(2 b) -YNGLING. (†) om ung man som (mot betalning) på ett lömskt sätt i pressen angriper (l. över huvud söker skada) fiender l. motståndare (till sin uppdragsgivare, särsk. en regering). Strindberg Brev 5: 347 (1886). Lundström Jörgenb. 54 (1889). —
-ÖGA. särsk. bildl., om ondskefullt l. kallt l. uttryckslöst öga; i sht i pl. VBenedictsson (1885) hos Lundegård Benedictsson 253.
B (numera mindre br.): REPTILIE-FAUNA, -FLÄCKIG, -FOND, -HJÄRTA, -PRESS, -STJÄRT, se A.
REPTILISK, adj. [jfr t. reptilisch] (föga br.) reptillik. En liten kraftig man med pokerface och lätt reptiliska ögon. SDS 1952, nr 302, s. 18. särsk. (†) bildl., om arbete: låg, jordbunden, själlös. SvLittFT 1835, sp. 781.
Spalt R 1257 band 22, 1957