Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
REKAPITULATION re1kapit1ulaʃω4n l. rek1-, l. -pi1-, l. -ɯl-, äv. -atʃ-, l. 010104 (– – – – -tschón Dalin), r. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) motsv. REKAPITULERA I: (kort) återgivande l. upprepande av de viktigaste punkterna l. huvudinnehållet i en skriftlig l. muntlig framställning, ett händelseförlopp o. d., sammanfattning (i huvudpunkter); äv. konkret(are), om uttalande l. skrift o. d. som innehåller ett sådant återgivande osv.; äv. bildl.; jfr RESUMÉ. Rekapitulation av (förr äv. på) ngt. RARP 9: 40 (1664). Benzelstierna Cens. 81 (1739: på). Nord-Amerikas samhällsutveckling i nittonde seklet är ”mutatis mutandis” en rekapitulation af mensklighetens urtids historia. Svedelius Statsk. 4: 42 (1869). HT 1925, s. 94. — särsk. post. konkret, om blankett varpå införes på en postanstalt bokförda postavgifter för korrespondent som håller postbok. Döss o. Lannge (1908, 1915).
2) (förr) mil. motsv. REKAPITULERA II 2; särsk. konkretare: avtal varigm en (tidigare värvad) soldat (på viss tid) förband sig till förnyad tjänst (under viss tid) vid krigsmakten. PH 8: 575 (1767). SPF 1833, s. 453. KrigVAT 1890, s. 43. 2SvUppslB 15: 754 (1950).
(2) -PREMIE. (förr) mil. ersättning i pänningar som utbetalades på grund av gjord rekapitulation. BtRiksdP 1917, 6: nr 150, s. 1. —
(1) -TEORI(EN). psykol. benämning på den av den amerikanske psykologen G. S. Hall († 1924) framlagda teorien att barnen i sina lekar genomgå hela människosläktets utvecklingshistoria. 2SvUppslB (1952). —
(1) -VIS, adv. (mera tillf.) ss. l. i form av en rekapitulation; sammanfattningsvis. KyrkohÅ 1910, MoA. s. 239. —
(2) -ÅR. (†) mil. särsk. i pl., om de år varunder värvad soldats rekapitulation gällde. KrigVAH 1884, s. 106.
Spalt R 890 band 21, 1957