| Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
PROST prωs4t, m.; best. -en; pl. -ar (PJAngermannus PMagni A 1 a (1605) osv.) ((†) -er G1R 1: 35 (1522), Swedberg Lefv. 289 (i handl. fr. 1725)).
1) (om ä. utländska förh.) närmast under abboten stående föreståndare för ett (romersktkatolskt) kloster. Schroderus Os. 2: 79 (1635). Schroderus Comenius 638 (1639). KonvLex. (1863).
2) benämning på innehavaren av den högsta kyrkliga värdigheten inom ett kontrakt, utsedd av stiftets biskop bland kontraktets kyrkoherdar (efter omröstning bland kontraktets präster), numera med uppgift att övervaka kyrkliga förhållanden inom kontraktet o. att ss. biskopens ställföreträdare förrätta visitationer o. d., kontraktsprost; äv. ss. ren, av en biskop till en förtjänt kyrkoherde förlänad hederstitel (given ss. en utnämning att vara prost över egen församling l. eget pastorat); stundom elliptiskt för: domprost. G1R 1: 35 (1522). Wyrdig provsten i Wrigstad. VDAkt. 1656, nr 86. Skulle Pastor dö, bör Prosten genast infinna sig i Sterbhuset för at efterse Kyrkans Böcker, Penningar och Inventarier. InstrKyrkFast. 12/4 1815, s. 14. (N. N.) utnämndes år 1929 till prost över egna församlingar. JulbGbg 1931, s. 117. Allt 1952, nr 1, s. 10 (om domprost). — jfr DOM-, GENERAL-, HEDERS-, HÄRADS-, KOMMUNITETS-, KONTRAKTS-, LANDS-, LOKAL-, STADS-, TITULÄR-PROST m. fl. — särsk.
b) i utvidgad anv. (jfr 3, 4), om präst som står i spetsen för själavård vid krigsmakt, förr äv. flotta; numera bl. i ssgn FÄLT-PROST. Den äldsta Am(iralite)ts Predikanten Som är Flottan följacktig blifver altid Flottans Probst. SjöreglÖrlFl. 1785, § 414.
c) i jämförelser, byggande på uppfattningen att prostar vanl. äro fetlagda. Tjock och fet som en prost. Schulthess (1885). Med kinder tjocka som på en kyrkängel och mage som en välfödd prost. Grip JunkerG 154 (1926). jfr: Våran prost / är rund som en ost / och lärd som själfva den onde. Fröding Guit. 28 (1891).
-ARKIV. (prost- 1855 osv. prosta- 1746) arkiv för akter o. dokument rörande ett kontrakt l. en (kontrakts)-prosts ämbetsåtgärder. SynodA 1: 357 (1746). TurÅ 1942, s. 198. —
-ARVODE~020. arvode som utgår till kontraktsprost utöver hans lön ss. kyrkoherde; jfr -lön, -pänningar, -skatt, -skilling, -tionde samt prosta-skott o. proste-gåva, -spann, -tunna. SFS 1910, nr 141, s. 32. —
-BEFATTNING. —
-BOK; pl. -böcker. (prost- 1946 osv. proste- 1659—1746) bok vari en (kontrakts)prost för anteckningar om de ärenden o. d. som han handlägger. KOF II. 1: 350 (1659). SFS 1946, s. 205. —
-BOL. [fsv. provasta bol] (numera knappast br.) prosts boställe, prostgård. HFinlKamF 2: 142 (c. 1575). Heidenstam Skog. 110 (1904). —
-BÄNK. (†) bänk i skolsal, avsedd att användas av en inspekterande prost? Probstbänkarna i de 3:ne nedra classerna målade. Schotte NyköpElLärovH 2: 70 (i handl. fr. 1775). —
-EXPEDITION. (prost- 1816 osv. proste- 1782—1844)
1) (†) expediering av ärenden hörande till en prosts åligganden; jfr expedition 1. VDAkt. 1782, nr 350. Därs. 1785, nr 49.
-FAR. (prost- 1754 osv. prosta- 1911—1935. proste- 1902—1935) (vard. o. skämts.) prost(en); jfr fader I 7 c γ. Dalin Arg. 2: 124 (1754). En .. välmående prostfar i långpipa och kalott. Bendz Landsv. 101 (1916). —
-FOLK. prost o. prostfru; äv. med inbegrepp av övriga till prostgårdens hushåll hörande personer. Tersmeden Mem. 4: 118 (1752). Prostfolket i Arvika, Erland och Agneta Kristina Lagerlöf. Wrangel TegnSläktm. 29 (1913). —
-FULLMAKT~02. (prost- 1841 osv. proste- c. 1750—1809) jfr fullmakt 4. Cavallin Herdam. 3: 209 (cit. fr. c. 1750). 3SAH XXXVII. 2: 14 (1841). —
-GÅRD. (prost- 1686 osv. prosta- 1540. proste- 1540—1791) [fsv. provasta gardher; jfr d. provstegård, isl. prófastagarðr] prästgård som är en prosts ämbetsbostad; jfr prästgård. SkaraStiftJordeb. 19 (1540). Då han feck Probsttitel, skedde ingen annan förändring, än den, att käre Far i Prästgården förvandlades till käre far i Probstgården. Ödmann Hågk. 33 (1801; uppl. 1918). MinnGPrästh. 6: 166 (1930).
-GÅRDING, m.||ig.; pl. -ar. [avledn. av -gård] (†) i pl., om medlemmarna av en prostgårds hushåll; jfr -folk. Almqvist AMay 84 (1838). —
-GÄLL, n. (prost- 1898. proste- 1554—c. 1655) (†)
2) prostgård. Hela prostgället låg så tyst som hade det redan varit sen natt. Heidenstam Karol. 2: 326 (1898). —
-HAKA, r. l. f. (mera tillf.) särsk. oeg., motsv. 2 c, om fyllig (dubbel)haka, isterhaka. Östergren (1935). —
-HUS. (prost- c. 1609 osv. proste- 1629) prostgård, prostgårdsbyggnad; särsk. om l. med inbegrepp av den i prostgården boende prosten o. hans familj. BtÅboH I. 1: 65 (c. 1609). Ljus och svagdricka (vid en bal) bestods af probsthuset. Ödmann Hågk. 27 (1801; uppl. 1918). Prosthuset .. var kändt för sina literära intressen. FinBiogrHb. 755 (1897). —
-KYRKA. (prost- 1942 osv. proste- 1600—1651) (numera bl. tillf. om ä. förh.) kyrka vars kyrkoherde är (kontrakts)prost. UppsDP 9/7 1600. (En sabbatsbrytare skall) stå kyrkiostraff wid prostekyrkian, ther förargelsen är giord för Gudz ordz förakt. Murenius AV 244 (1651). TurÅ 1942, s. 69. —
-LÅDA, r. l. f. (prost- 1799 osv. proste- 1736—1795) (förr) portativ låda för försändning av brev o. handlingar från en prost till kontraktets präster; jfr -post. VDAkt. 1737, nr 443 (1736). (Metta bar) omkring den grönmålade prostlådan till hela häradets prästerskap. Bendz Piltr. 46 (1918). —
-MAGE. (prost- 1807 osv. prosta- 1930) särsk. oeg., motsv. 2 c, om stor mage, istermage. Weste (1807). —
-MOR, förr äv. -MODER. (prost- 1842 osv. proste- 1694) (nästan bl. om ä. förh.) prostfru(n), prostinna(n); jfr moder, sbst. 3. VDAkt. 1694, nr 108. MinnGPrästh. 6: 217 (1930). —
-MÖTE. (prost- 1766 osv. proste- 1662—1907) [jfr d. provstemøde] kyrkl. (inför biskopen hållet) möte l. konvent mellan prostarna i ett stift. Stiernman Riksd. 1414 (1662). Uthi wart Sticht skall åhrl(igen) hålless twenne Probstemöthen. HSH 31: 396 (1675). VäxjöStHembKal. 1952, s. 165. —
-POST, r. l. m. l. f. (prost- 1799—1857. proste- 1792—1800) (†) om (inrättning för) försändning av brev o. d. från en prost till kontraktets präster; äv. konkret; jfr -låda, klockar-post. VDAkt. 1792, nr 105. Därs. 22/1 1857. —
-PÄNNINGAR l. -PÄNGAR, pl. (prost- 1897 osv. prosta- 1937 (om ä. förh.). proste- 1681) [fsv. provasta pänninger, sg.] (förr) avgift i pänningar till domprosten. KyrkohÅ 1910, s. 150 (1681). Hagström Herdam. 1: 25 (1897). —
-SKILLING. (förr) avgift från socknarna i ett jämtländskt kontrakt, använd till prostarvode. NF 10: 826 (1886). —
-STOL. (prost- 1901 osv. proste- 1632) (förr) stol i kyrka l. domstolslokal o. d., avsedd för (kontrakts)-prosten. Rudbeckius MemQvot. 75 b (1632). UpplFmT 26—28: 281 (1911). —
-SYSSLA, r. l. f. (prost- 1837 osv. proste- 1769) jfr -befattning. Cavallin Herdam. 3: 284 (cit. fr. 1769). —
-SÄTE. (prost- 1927 osv. prosta- 1612—1658. proste- 1635—1707) (numera bl. tillf.) om prästgård l. ort l. socken där (kontrakts)prost har sin ämbetsbostad. Uthi Gladhammar hafver varidt itt uhrminnes prostasäte. OxBr. 12: 452 (1612). JämtlHärjedH 1: 549 (1948). —
-TABELL. (prost- 1781 osv. proste- 1769—1789) (förr) av prost uppgjord lista l. tabell över ett kontrakts befolkningsstatistiska förhållanden. VetAH 1769, s. 7. —
-TING. (prost- 1638 osv. prosta- 1528—1868. proste- 1528—1948) [fsv. provastaþing; jfr ä. d. provsteting] (förr) ting hållet under ledning av en prost (i allm. i häradshövdingens o. fogdarnas närvaro), på vilket rannsakning skedde rörande tiondeuppbörden o. d. G1R 5: 22 (1528). Probstetinget skal hållas på en bequemlig tijd om Åhret, hälst om Hösten, tå Tijonden kan vara inkommen. Kyrkol. 24: 20 (1686). Probstarne (böra) vid Probste-Tingen .. förhöra Församlingarne, så at Probstarne med trygghet må kunna i Visitations-Acterne .. införa Församlingarnes tilstånd. PH 2: 1229 (1735). Reuterskiöld Grundlag. 754 (1926).
-TULL. (prost- 1775 osv. proste- 1935 (om ä. förh.)) (förr) = -skilling. Hülphers Norrl. 2: 12 (1775). Thulin Mant. 2: 6 (1935). —
-TUNNA, se C. —
-VISITATION. (prost- 1657 osv. prosta- 1755—1778. proste- 1659—1907) [jfr d. provstevisitats] visitation företagen av en kontraktsprost inom hans kontrakt; numera bl. om dylik visitation varvid prosten uppträder ss. biskopens ställföreträdare; förr äv.: prostting. ConsEcclAboP 47 (1657). KyrkohÅ 1933, s. 128.
-VÅRD. (prost- 1912 osv. proste- 1847—1925) (i Finl.) prosts ämbetsutövning; särsk. i sådana uttr. som ha l. handha prostvården i l. över ett kontrakt, vara prost i ett kontrakt. Meurman (1847: ha). FFS 1925, s. 162 (: handhar). —
-VÄRDIGHET~002, äv. ~200. (prost- 1773 osv. prosta- 1729) [fsv. provasta värdhoghet] jfr -befattning, -syssla. Swedberg Lefv. 279 (1729). —
-VÄSKA. (prost- c. 1715 osv. proste- 1705—1790) (förr) jfr -låda, -post. VDAkt. 1705, nr 295. Icke en gång ”prostväskan” ville de högvördige (på kyrkomötet 1878) lyfta från klockarnes betyngda skuldror. Kasper 1878, nr 41, s. 3. —
-ÄMBETE~020. (prost- c. 1600 osv. prosta- 1728—1746. proste- 1605—1844) jfr -befattning, -syssla. Bureus Suml. 65 (c. 1600). SFS 1946, s. 1437. —
B (numera bl. starkt bygdemålsfärgat l. skämts.): PROSTA-ARKIV, se A. —
-DÖME, se C. —
-FAR, se A. —
(2 c) -FET. (skämts.) fet, tjock. ”Har du trona, / kan du trampa vatten, Jona, / fast du flyter nog på hullet, o profet så prostafet”. Karlfeldt FridLustg. 103 (1901). —
-GÅRD, -MAGE, -PÄNNINGAR, se A. —
-SAK, se C. —
-SKOTT. (†) i Skara stift använd benämning på avkortning (se d. o. II 2 b) av kronotionden, använd till arvode åt domprosten. SkaraStiftJordeb. 21 (1540).
-STÄRBHUS. (prosta- 1730. proste- 1724—1789) (†) stärbhus efter prost. Skolordn. 1724, s. 12. VDAkt. 1789, nr 57. —
-SÄTE, -TING, se A. —
-TUNNA, se C. —
-VISITATION, -VÄRDIGHET, -ÄMBETE, se A.
C (utom i -tunna numera bl. starkt bygdemålsfärgat l. skämts.): PROSTE-AFFÄR. (†) om en prosts ämbetsgöromål; jfr affär 1. ProstbÖstraHd 1712, s. 3. —
-BOK, se A. —
-DOSA, se A. —
-DÖME. (prosta- 1593. proste- 1530—1663) [fsv. provasta döme; jfr isl. prófastadǿmi] (†) kontrakt, prosteri. G1R 7: 185 (1530). VDAkt. 1663, nr 314. —
-EXPEDITION, -FAR, -FULLMAKT, se A. —
-GÅRD, se A. —
-GÄLL, se A. —
-GÄSTNING. (†) jfr gästning 1. (Prästen uppbär) pr[e]stsädh, til prowestegestni[n]g, aff hvar fjerdung itt p[un]dh. Teitt Klag. 299 (1556). —
-GÖROMÅL, se A. —
-HUS, se A. —
-HÅLL. (†) om en prästs skyldighet att bestå inkvartering o. d. åt visiterande prost. HSH 29: 398 (1654). —
-KYRKA, se A. —
-LÅDA, -MOR, -MÖTE, -POST, -PÄNNINGAR, se A. —
-SAK. (prosta- 1541. proste- 1882) [fsv. provasta sak] (†) sak l. brottmål som hörde under en (kontrakts)prosts domvärjo. VaruhusR 1541. Johansson Noraskog 2: 303 (1882; efter handl. fr. 1543). —
-SKATT, se A. —
-SON, se A. —
-SPANN, n. (†) spannmålskvantitet använd ss. arvode åt en prost; jfr -tunna. HH XIII. 1: 287 (1567). —
-STOL, se A. —
-STÄMNING. (†) jfr prost-ting. Till proweste stämningar skole alle aff församblingarna hörsamligen comparera. KyrkohÅ 1911, MoA. s. 116 (c. 1650). —
-STÄRBHUS, se B. —
-SYSSLA, -SÄTE, -TABELL, -TING, -TITEL, -TJÄNST, -TULL, se A. —
-TUNNA, r. l. f. (prost- 1652—1896. prosta- 1730. proste- 1593 osv.) (förr) till kontraktsprost för besvär med tiondeuppbörden, visitationer o. resekostnader o. d. utgående ersättning i form av en tunna spannmål (i allm. råg l. korn) från varje pastorat i kontraktet (numera ersatt av prostarvodet). RA I. 3: 111 (1593). (En vikarie för en prost skall ha) hälften af Probstetunnan, eller hvad eliest them åsämier. Kyrkol. 24: 21 (1686). Brilioth SvKyrkKunsk. 357 (1933). —
-VAL, -VISITATION, -VÅRD, -VÄSKA, -ÄMBETE, -ÄNKA, se A.
PROSTERLIG, adj. [efter prästerlig; jfr d. provstelig, t. pröpstlich] (föga br.) till 2: som avser l. angår l. utmärker o. d. en prost l. prostar. Hagström Herdam. 2: 218 (1898). —
PROSTERSKAP, n. [efter prästerskap] (föga br.) till 2, koll., om prostarna i ett stift l. ett land. SvLitTidn. 1814, sp. 610. Högberg Vred. 2: 294 (1906). —
PROSTI, n. (probstie 1706—1746. provesti (-ie) 1635—1638) [jfr ä. d. prouisti, provstie, d. provsti; av mlt. provesti, t. probstie] (†) till 2: kontrakt, prosteri. OxBr. 8: 284 (1635). Dähnert 227 (1746). —
PROSTINNA032, f. [jfr d. provstinde, mlt. prostine, t. pröpstin]
1) (om ä. utländska förh.) till 1: förestånderska för kloster. HSH 3: 162 (c. 1675). (Aurora Königsmarck blev) 1700 prostinna vid jungfrustiftet i Quedlinburg. 3NF 12: 496 (1930).
2) till 2: en prosts hustru l. änka, prostfru. Swedberg Lefv. 192 (1729). Som prostinnor, så feta, / Stå korna. Braun Calle 49 (1843). Karlzén BlåNov. 11 (1951). jfr änke-prostinna.
Spalt P 2087 band 20, 1954