Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PLACENTAL plas1enta4l l. (i sht ss. ssgsförled) PLACENTAR a4r, adj.
Ordformer
(-al 1832 osv. -ar 1849 osv.)
Etymologi
[jfr t. plazental, eng. placental, placentary, fr. placentaire; av nylat. placentalis resp. placentarius, till lat. placenta (se PLACENTA)]
1) anat., zool. som har avseende på l. hör till l. på annat sätt har samband med placentan (moderkakan). Placentala veck. Sundevall ÅrsbVetA 1840—42, s. 285. 2NF (1914).
2) zool. utrustad med placenta. De placentala däggdjuren. Rosén Djurgeogr. 26 (1914).
Ssgr: (1) PLACENTAL- l. PLACENTAR-CIRKULATION. med. blodets cirkulation i embryot o. placentan. Hygiea 1849, s. 286.
(2) -DJUR. zool. djur med placenta. Nathorst JordH 889 (1894).
(1) -INFEKTION. med. infektion som från modern överföres till fostret gm placentan. Wernstedt (1951).
(1) -LJUD. med. ljud som härrör från blodets pulserande i placentan. Wernstedt (1951).
(1) -PULSATION. med. blodets pulserande i placentan. TLäk. 1832, s. 205.
(1) -VÄVNAD. anat. Skär man igenom placentarvävnaden .. (där blodkoaglen ha tryckt) är den mera kompakt än vanligt och liknar .. lungvävnaden vid croupös pneumoni. Essen-Möller FörelObstetr. 160 (1916).

 

Spalt P 995 band 20, 1953

Webbansvarig