Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PESTILENS päs1tilän4s, r. l. f. ((†) n. Dryselius Monarchsp. 393 (1691)); best. -en; pl. -er; l. PESTILENTIA -län4tsia, r. l. f.; best. -an; pl. -or; äv. (numera bl. ngn gg) PESTILENTIE -län4tsie, r. l. f.; best. -en; pl. -er; förr äv. PESTILENTSA, f.; best. -an. Anm. Förr användes stundom vissa lat. former, t. ex. gen. sg. pestilentiæ (-tie) (BOlavi 102 a (1578: Pestilentzie .. lufft), Berchelt PestBeg. A 4 a (1588: Pestilentiæ begynnelse)); ack. sg. pestilentiam (PPGothus Und. B 1 a (1590)).
(numera bl. arkaiserande)
1) = PEST 1. Luk. 21: 11 (NT 1526; Bib. 1917: farsoter). (År 1350) war then stoora pestilentzien här i Suerighe, som kallades Digre dödhen. OPetri Kr. 128 (c. 1540). Han doo aff pestelencie. UpplDomb. 5: 25 (1553). Spong LärkL 102 (1929). särsk. i jämförelser; numera bl. (föga br.) i anv. motsv. bruklig anv. av PEST 1 a. Chesnecopherus Skäl G 4 a (i handl. fr. 1576). Trappedragare och Smickrare hatade .. (kejsar Sigmund) såsom et Pestilents. Dryselius Monarchsp. 393 (1691). (Man) skydde falsk lära som pestilentia. Nilsson Präst. 79 (1933).
2) = PEST 2; numera bl. (föga br.) i anv. motsv. bruklig anv. av PEST 2. (Gud hjälper) ifrå listigheetz pestilencia. Psalt. 91: 3 (öv. 1536). Ovidius (kallar) Degligheten Kyskhetenes Pestilentie. Schroderus Albert. 1: 76 (1638). Nils Skram hade .. förmått lära sitt barn att .. sky lögnen som en själens orenhet och pestilentia. Oterdahl Skram 138 (1919); jfr 1 slutet.
3) (†) (lokal) benämning på fiskarten nors. At små Slommen eller Norsen af Upsala folcket kallas Pestilentien, emedan en smitta är genom des wid stranden förrutnande en gång förorsakad. Lindestolpe Pest. 26 (1711).
-BÖLD. (pestilens- 1589—1727. pestilentie- 1578—1589) [jfr (ä.) t. pestilenzbeule] pestböld. BOlavi 115 a (1578). Roberg Beynon 238 (1727). —
-FÖRGIFT. (pestilens- 1588—1727. pestilentie- 1588—1620) pestgift; pestsmitta. Berchelt PestBeg. B 1 b (1588). Roberg Beynon 241 (1727). —
-LUKT. (pestilens- 1589. pestilentie- c. 1645) = pest-lukt 1. Berchelt PestOrs. B 7 a (1589). IErici Colerus 1: 220 (c. 1645). —
-PIL. (pestilens- 1737. pestilentie- 1589) [jfr t. pestpfeil] om pestsmitta (som man föreställde sig komma i form av pestförande pilar); jfr pest-skott. Berchelt PestOrs. E 3 a (1589). Hungers- och Pestilentz-pilar flyga omkring. Scherping Cober 2: 302 (1737). —
-PILLER l. -PILLULER, sbst. pl. (pestilens- 1589—1739. pestilentie- 1572. pestilentiers- 1578) [jfr t. pestilenzpille] pestmedel i pillerform. Lemnius Pest. B 2 a (1572). ApotT 1739, s. 56. —
-PLÅGA, r. l. f. (pestilens- 1578—1712. pestilentie- 1550) [fsv. pestilentio plagha] om pest(epidemi) betraktad ss. en svår plåga för ett land l. en ort o. d. G1R 21: 95 (1550). Swedberg SabbRo 1430 (1699, 1712). —
-PRÄST. (pestilens- 1657. pestilense- 1657. pestilentie- c. 1655—1659) pestpräst. KOF II. 2: 257 (c. 1655). BoupptSthm 13/4 1659. —
-PULVER. (pestilens- 1589. pestilentie- c. 1600) [fsv. pestilentio pulver] pestpulver. Berchelt PestOrs. G 1 a (1589). OMartini Läk. 48 (c. 1600). —
-ROT. (pestilens- 1578 osv. pestilentie- 1572) [jfr d. pestilensrod, t. pestilenzwurzel] bot., farm. om växten Petasites hybridus (Lin.) G., M. & Sch. (P. officinalis Moench), pestskråp; dels ss. namn på växten, dels om dess rotstock (förr använd ss. pestmedel). Lemnius Pest. B 2 a (1572). Simmons Jönsson 663 (1935). —
-SJUKA. [jfr t. pestilenzseuche] sjukdomen pest. BOlavi 117 a (1578). Swedberg Dödst. 607 (”589”) (1711). —
-SOT, f. [fsv. pestilens sot, pestilentio sot] = -sjuka. PPGothus Und. a 3 a (1590). Swedberg Dödst. 583 (1711). —
-TID. (pestilens- 1578—1933. pestilentie- 1589—1762) [jfr fsv. pestilentio time, ävensom t. pestilenzzeit] pesttid. BOlavi 103 b (1578). Wirgin Häls. 3: 9 (1933; efter handl. fr. 1710). —
-VÄDER. (pestilens- 1603—1621. pestilentie- 1589) [fsv. pestilens vädher] enl. ä. uppfattning: pestförande väder l. luft; jfr pest-luft. Berchelt PestOrs. C 1 a (1589). Forsius Alm. 1621, Progn. s. A 8 a. —
-ÄTTIKA. (pestilens- 1589—1623. pestilentie- 1589) pestättika. Berchelt PestOrs. D 2 a (1589). L. Paulinus Gothus Pest. 76 a (1623). —
-ÖRT. (pestilens- 1685 osv. pestilentie- 1896) [jfr d. pestilensurt, t. pestilenzkraut] bot., farm. pestilensrot. Rudbeck HortBot. 88 (1685). SvD 1/9 1929, Söndagsbil. s. 5.
-PRÄST, se A.
C (†): PESTILENTIE-BÖLD, -FEBER, -FÖRGIFT, -LUKT, -PIL, -PILLER, -PLÅGA, -PRÄST, -PULVER, -ROT, -TID, -VÄDER, -ÄTTIKA, -ÖRT, se A.
Spalt P 756 band 20, 1952