Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PANDORA pandå4ra l. 032, äv. BANDORA ban- l. BANDURA bandɯ4ra l. 032 l. PANDURA pan-, r. l. f.; best. -an; pl. -or; förr äv. PANDOR l. BANDOR l. BANDUR, sbst., l. PANDUR, sbst.1; pl. -er.
(förr) mus. stränginstrument liknande en luta o. med tolv strängar, av vilka de sex högre lågo utanför gripbrädet. Stiernhielm Fägn. 108 (1643, 1668). BonnierMusL (1946).
Spalt P 116 band 19, 1952