| Publicerad 1947 | Lämna synpunkter |
NYKTER nyk4ter, adj. -tre, -tra; -trare ((†) pl. i predikativ ställning = (1Petr. 1: 13 (NT 1526)); superl. -erste BOlavi 104 a (1578: allenöchterste)). adv. -T; äv. (i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) NYKT nyk4t, adj.; n. =; förr äv. NYKTERN, adj.
1) (numera bl. i a o. b α, β) som ännu icke förtärt ngt (på morgonen l. under dagens lopp), som är på fastande mage. VarRerV 63 b (1579). Tagh thet (dvs. läkemedlet) in om Morgonen Nöchter. L. Paulinus Gothus Pest. 75 a (1623). Den dagen .. (lapparna) skola gå till .. herrans nattwardh, holla dhe sig hel nychtre, så at dhe föruth icke dricka en dråpa Wattn. Landsm. XVII. 3: 40 (1672). Win skal Soldaten icke nykter .. i sig ösa. Block Ludwig 3 (1717). Dalin (1853). — särsk.
a) [jfr d. nøgtern kalv, t. nüchternes kalb] (numera bl. bygdemålsfärgat o. ålderdomligt i fackspr.) om kalv: som ännu icke förtärt ngn mjölk; äv.: som är en till två (tre) veckor gammal; jfr NYKTER-DANSARE 1. Stagnell JHjernlös 14 (1756). (I Sverige) slagtas flertalet af kalfvarne ”nyktra”, d. v. s. omedelbart efter födseln. Juhlin Dannfelt 190 (1886). LmUppslB 598 (1923).
b) i utvidgad anv., om ngt sakligt; särsk.
α) [jfr t. auf (mit) nüchternem magen] (utom starkt bygdemålsfärgat numera bl. ngn gg arkaiserande, i sht skämts.) i uttr. (på l. med l. vid) nykter mage, äv. (på) nykter kaluv (se KALUV 3 b), (på) fastande mage (jfr 2 b α). VDAkt. 1656, nr 25. Man äter om morgonen på nychter Maga itt Kriskäple. Utterman Ertmann E 1 b (1672). Sköljvatten från nykter mage. Sundberg Mikroorg. 127 (1895). Nordström Luleåkult. 100 (1925).
β) [jfr mnt. nuchteren spekele, t. nüchterner speichel] (numera bl. starkt bygdemålsfärgat samt folklor.) i uttr. nykter spott, saliv av person som är på fastande mage. Man dödhar Quicksölfwer .. medh Böökaska och nöchter Spott. Forsius Min. 44 (c. 1613). Palmær Eldbr. 72 (1834). Rig 1921, s. 154.
γ) (†) om handling l. värksamhet l. sinnelag o. d.: som ngn utför l. har o. d. på fastande mage; äv. om tid: då ngn är på fastande mage; äv. närmande sig bet.: som sker l. infaller o. d. tidigt på dagen. Wedh Morgonstunden eller wedh nöchtert modh. Grubb 532 (1665; jfr 2 b β). Nöchtert rådh slutes bäst. Dens. 604. Nöchter dantz går altijdh trögt. Därs. De .. nyktra timarne eller .. förmiddags stunden. Lundberg Paulson Erasmus 124 (1728). Jag viste Gudi bäst en nyckter andagt täckas. Kolmodin QvSp. 2: 56 (1750).
2) oberörd av alkoholhaltig(a) dryck(er) (tillf. äv. narkotika); icke drucken; förr äv.: opåvärkad (äv. i fråga om omdöme o. övriga själsförmögenheter) av mat o. dryck; oberörd av frosseri o. drickande; äv.: återkommen till sans efter rus; befriad från svårare l. lättare berusning, tillnyktrad (jfr NYKTRA TILL o. TILLNYKTRAD); äv. i utvidgad anv.; särsk. om själva tillståndet l. om tid då ngn är nykter; äv. om nykter persons huvud, ävensom mage o. d. (se b). Någorlunda, lindrigt, inte riktigt nykter. Spik nykter (vard.). Han kan inte hålla sig nykter (förr äv. nyktert). Bli nykter igen. I nyktert tillstånd. Nöcter .. är så mykit som Odrucken. FörsprNT 5 a (1526). Haffua återhåld j maat och dryck, såå ath man altijdh är nychtern, och icke fortyngd aff fråsserij och dryckenskap. OPetri PEliæ h 4 b (1527). Forwara tiig wel, både nycthern och szaa j Drykenskap, att tu jngalunda lather tig thetta bemerkia. G1R 10: 237 (1535). Reverendissimus förmante närwarande, att the skulle hålla sigh nychtert och wackert. SynodA 1: 100 (1657). Jag satt och spelte nykter och sur / Drottningens Pålska i Pålen, G dur. Bellman (BellmS) 1: 147 (c. 1775, 1790). De hafva ej en nykter dag. Thorild (SVS) 1: 108 (1784). Castrén Res. 2: 243 (1846: nyktert hufvud). PT 1901, nr 162, s. 3 (i fråga om haschischrus). Jag var full nyss, men nu är jag nykt. Engström 1Bok 88 (1905). Hellström Lekh. 97 (1927: spik nykter). — jfr NIMMER-, O-, SPIK-NYKTER. — särsk.
a) i ordspr. Drucken wijs, är nöchter galen. Grubb 156 (1665). Nöchter i Hiärtat, drucken i Munnen. Dens. 604. Det drucken gjör får nyckter betala. Rhodin Ordspr. 42 (1807). Drucken man talar det nyckter tänker. Därs. 45.
b) i utvidgad anv.
α) (vard.) i sådana uttr. som på nykter mage, på nykter kaluv (se KALUV 3 a; jfr 1 b α), på nykter kaliber, i nyktert tillstånd. Kolmodin QvSp. 1: 52 (1732). Sådan var min .. tanke på nykter kaluf. Wetterbergh Sign. 324 (1843). På nykter kaliber. Hellström Malmros 126 (1931).
β) (†) i uttr. vid nyktert mod l. i nykter mode o. d., i nyktert tillstånd (jfr 6). Konan tilstår att han åthskillige gånger i Nyckter modhe henne hefdat hafuer. GullbgDomb. 6/10 1656. Att Sven .. vid Nycktert mod tog Karin utj handen och lofwade fullborda Ektenskap innan 3 åhr. VDAkt. 1730, nr 129. (Det) är dock mer än rimligtvis vid nyktert mod kan yrkas. Cygnæus 6: 67 (1859; sannol. med anslutn. till 6).
3) måttlig l. återhållsam i bruk av alkoholhaltiga drycker; som aldrig berusar sig; äv. i utvidgad anv., särsk. om levnadssätt; förr äv.: måttlig i mat o. dryck. Han lever synnerligen nyktert. Nyktert leverne. Han för ett mycket nyktert liv. Förmana .. the vnga män, ath the äro nöctre. Tit. 2: 6 (NT 1526; Bib. 1541: tuchtighe; möjl. till 5). Han äter och dricker sparliga och nöchtert. LPetri 1Post. H 5 b (1555). (Peder Mickelsson) är nöchter, flitig och sin konungh trogen och rätrådigh. OxBr. 12: 213 (1621). (Vara) så nyckter at (man) icke (är) sin egen swältare. Columbus Ordesk. 27 (1678; uppl. 1908). Det är .. vigtigare att fostra vårt folk till ett nyktert folk än att .. söka tvinga det att blifva absolutistiskt. PT 1909, nr 36 A, s. 3. Herr Markurell satte .. (konjaksbuteljen) för mun och tog en klunk, en helt liten, ty han var en nykter man. Bergman Mark. 241 (1919).
4) (numera bl. mera tillf.) som (av princip) helt avhåller sig från bruket av rusgivande drycker (förr äv. enbart brännvin) ss. njutningsmedel, absolutistisk, helnykter. Jag såg min församlings christne bli nyktra (abstenentes) och de öfrige, för att bevisa sig kunna utan nykterhet vara måttliga, också nu först bli måttlige. PWieselgren (1837) hos Roos FamArkiv 208. Några gånger om året bröt han sina gamla vanor, och blef nykter som en aborre. Wetterbergh Penning. 338 (1847). Föredraget avslutades med ett leve för ett nyktert Sverge. VästerbK 1927, nr 156, s. 2. jfr BlåBandet 1895, nr 24 B, s. 1 f. o. Sandahl FörsakWieselgren 116 (1946).
5) (i bibliskt l. av bibeln påvärkat spr.) vars själ icke i ngt avseende är omtöcknad l. förvillad o. d.; andligen vaken; äv.: andligen uppvaknad (ur syndens sömn o. d.). Later oss nöctre wara, och waka. 1Tess. 5: 6 (NT 1526; äv. i Bib. 1917). Therföre begiorder idher inwertes sinnes länder, och warer nöcter. 1Petr. 1: 13 (NT 1526). (Sabbatsdagen) oss af nöchter siäl så hade fira bort / At (etc.). Gestrinius Vitt. 252 (1722). Si, nu mitt öga öpet är, / Och jag af sömnen något nyckter. Kolmodin Dufv. 6 (1734).
6) förståndig, lugnt bedömande, vid sina sinnen, måttfull, saklig; utan svulst; lidelse- o. affektfri; illusionslös; äv.: fantasilös, prosaisk, överdrivet förnuftsbetonad o. d.; äv. i utvidgad anv., särsk.: som vittnar om l. präglas av förstånd l. fantasilöshet osv. Nyktert förstånd, omdöme, övervägande. Den nyktra värkligheten. Värklighetens nyktra prosa. Det nyktra vardagslivet. Kellgren (SVS) 2: 278 (c. 1788). Agrell Maroco 1: 128 (1790, 1796: nycktert öfvervägande). Min själ vämjes vid denna mensklighetens prosa, .. vid denna nyktra och dock falska calcul. Tegnér (WB) 3: 150 (1817). Carl XI:s kraftfulla, nyktra .. regering. Topelius Fält. 2: 269 (1856). Aristoteles’ nyktert forskande ande. Rein Psyk. 1: 65 (1876). Ett nyktert nutidsöga. Anholm Norm. 28 (1898). Det (ligger) .. nära till hands för en nykter skrivmaskin att knacka sönder den skira stämningen. SvD(B) 1946, nr 131, s. 14. — särsk.
a) om bildande konst: som är föga präglad av o. ger ringa näring åt fantasi(n); som saknar utsmyckning; som icke utmärker sig för djärvhet (i färg l. form). En nykter naturalism är och förblifver öfverallt herskande (i den egyptiska reliefkonsten). Upmark Lübke 29 (1872). En tafla med nyktra färger. Rydberg Varia 152 (1894).
b) om dager l. belysning o. d.: osentimental; som förjagar l. svär emot drömmerier o. fantasier o. d. Nyktert dagsljus. Oscar II 3: 88 (1872, 1888). Hvad vill du, sol, med dina nyktra strålar? Vinterg. 1894, s. 90. En kall, isigt nykter dager. Koch Arb. 7 (1912). Den nyktert gråa morgonen. Janson Lögn. 249 (1912).
1) (starkt bygdemålsfärgat o. ålderdomligt i fackspr.) till 1 a: nyfödd kalv som ännu icke fått ngn mjölk; nattgammal kalv; äv. om kalv som är en till två (tre) veckor gammal. Zedritz TurkMus. 100 (1835). Kjerrulf Köttbesigtn. 58 (1896). 2NF 36: 884 (1924). särsk. (skämts., föga br.) bildl., om omogen människa. Östergren (1933).
2) (vard., numera mindre br.) oeg., med anslutning till nykter (3), 4, förklenande, om (hel)nykterist. Blanche Bild. 4: 39 (1865). Läsare och nykterdansare. Wieselgren Hvirfl. 1: 101 (1891). —
-KALV.
-VIS, adv. (†)
NYKTERHET, se d. o. —
NYKTERISM104, r.
1) till (3 o.) 4: strävan för (i sht absolut) nykterhet; nykterhetsrörelse; äv. i klandrande bet.: ofördragsam o. trångsynt nykterhetsiver. Almqvist Törnr. 3: 142 (1850). Nykterismen med sina många okloka bestämmelser befrämjar icke den verkliga nykterheten. KemT 1914, s. 37.
2) (†) till 6: snusförnuftigt yttrande; anträffat bl. i pl. Några .. som .. med nykterismer öfver andras arbeten vilja utmärka egen öfversvinnelig öfverlägsenhet. SvBL 1: 199 (1858). —
NYKTERIST, se d. o. —
NYKTERLIGEN, äv. NYKTERLIGA, adv. (†) nyktert.
NYKTRA, v., se d. o.
Spalt N 869 band 18, 1947