| Publicerad 1943 | Lämna synpunkter |
1) (numera bl. skämts. arkaiserande) ärbar, gift kvinna (av stånd); dygdig hustru; husmoder; äv. i utvidgad anv.: allvarsam o. värdig kvinna. Gamble Matroner och Jungfrur. KOF 1: 349 (1575). The twå helgha matroners Maries och Elizabethz sammankommande. PErici Musæus 6: 95 b (1582). (Maria Teresia) älskade sin man, och som den goda tyska matrona hon var, skänkte hon honom år efter år en rad barn. Almquist VärldH 6: 469 (1929). särsk.
a) (†) i anv. ss. titel l. tilltalsord. AJGothus ThesEp. 4: 65 (1619). I hedersmän och matroner, / Som på caffehus, när det gäller credit, ageren patroner. Kexél 1: 42 (1776).
2) (vanl. nedsättande l. skämts.) äldre o. fetlagd (i sht gift) kvinna. Alt som Matronan fick ister kring magen / Snäste hon Gubben och skärpade lagen. Lenngren (SVS) 2: 322 (1796). Wägner Norrt. 62 (1908).
(1, 2) -LIK, adj. (matron- 1798 osv. matrona- 1929. matrone- 1890) som liknar en matrona(s). Colport. 1798, nr 1, s. 1. Hon var intet bevingat väsen, hennes armar sutto fast vid en matronalik kropp, som (osv.). Krusenstjerna Händ. 147 (1929). —
(1) -VÄRDIGHET~002 l. ~200. (matron- 1900 osv. matrone- 1884) Ett leende af på en gång matronevärdighet och modersstolthet. Benedictsson Skåne 3 (1884). —
(1) -ÅLDER. (matrone- 1901 osv.) gumålder; särsk. om den ålder i en kvinnas liv som inträder efter klimakteriet. Wretlind Läk. 9—10: 99 (1901). —
(1) -ÖRT. [jfr t. mutterviole] (†) bot. växten Hesperis matronalis Lin., (trädgårds)nattviol. Liljeblad Fl. 240 (1792). Dalin (1853).
B: MATRONA-LIK, se A.
C: MATRONE-GESTALT, -LIK, -VÄRDIGHET, -ÅLDER, se A.
Spalt M 501 band 17, 1943