Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MASTIX mas4tiks, äv. mas3tik2s (ma´stix Weste; -`- Dalin), förr äv. MASTIK, r. l. m. (Eneman Resa 1: 74 (1712) osv.) ((†) n. Luttropp Svarfk. 488 (1839)); best. -en.
Ordformer
(mastich 1640—1759. mastiche 1760—1868. mastick 1571—1797. masticks- c. 1645 (: MasticksOlia)—1731 (: Masticksträd). mastik (-ic) 1680—1839. mastiks 1889. mastix 1541 osv. mastriche 1557. mastrick 1672—1876. mastyx 1650)
Etymologi
[y. fsv. mastik (PMånsson 272); jfr ä. d. mastikke, dan. o. nor. mastiks, mnt. mastic, mastich, mnl. mastic, holl. mastik, mastiek, ä. t. mastich, mastick, masting, t. mastix, eng. o. fr. mastic; av mlat. mastix, senlat. masticum, mastix, av lat. mastice, mastiche, av gr. μαστίχη, besläktat med μασᾶσϑαι, tugga]
1) (i fackspr.) välluktande harts som erhålles av den i medelhavsländerna växande busken l. trädet Pistacia Lentiscus Lin., i sht av den på ön Chios odlade varieteten Pistacia Lentiscus var. chia DC.; förr med vidsträckt användning inom medicinen, numera huvudsakligen använt till beredning av kitt o. fernissor; äv. om liknande harts som erhålles från andra växter; äv. om kitt vari mastix ingår ss. beståndsdel. Thet träädh ther Gummi vthflyter, som kallas Mastix. GlSus. 54 (Bib. 1541). Hiärne Suurbr. 43 (1680). Du, Kalle, lånar mig nog ett par mustascher och lite mastix. Hellander Teat. 13 (1898). VaruhbTulltaxa 1: 60 (1931). — särsk.
a) (†) oeg., om kåda som hämtas från myrstackar. De Geer PVetA 1744, s. 18. Linné FörelDjurr. 265 (1751).
b) i utvidgad anv., om busken l. trädet Pistacia Lentiscus Lin.; särsk. koll. Wirsén Fur. 251 (1896).
2) (†) veden av det i Västindien växande trädet Sideroxylon Mastichodendron Jacq. Oldendorp 1: 186 (1786).
3) tekn. blandning av finmalet stenmaterial o. bituminöst bindemedel, avsedd att användas ss. byggnadsmaterial för golvbeläggning, isolering m. m. TT 1873, s. 142. TeknVet. VoV. 2: 300 (1928). — jfr ASFALT-MASTIX.
Ssgr (i allm. till 1; i fackspr.): MASTIX-BUSKE. busken Pistacia Lentiscus Lin. Rydberg RomD 93 (1874, 1877). —
-FERNISSA, r. l. f. med mastix ss. beståndsdel. VetAH 1813, s. 209. —
-GUMMI. = mastix 1. Wallerius Hydrol. 76 (1748). —
-HARTS. = mastix 1. Schulthess (1885). Simmons Jönsson 412 (1935). —
-KAKA, r. l. f. (förr) innehållande mastix. Hiärne Suurbr. 106 (1680). —
(1, 3) -KITT. kitt (se d. o. 1) innehållande mastix jämte andra ämnen; äv. om kitt av växlande sammansättning, vanl. innehållande sand, kalkstensmjöl o. blyglete jämte linolja. (Ekenberg o.) Landin (1893). 2NF 14: 166 (1910). —
-KÅDA. = mastix 1. Orrelius (1797). —
-LACK. med mastix ss. beståndsdel; jfr lack, sbst.2 1. AHB 39: 93 (1870). —
-OLJA, r. l. f. framställd ur frukterna av busken Pistacia Lentiscus Lin. BOlavi 48 a (1578). Kjellin (1927). —
-PLÅSTER. (förr) innehållande mastix. Lindgren Läkem. (1891, 1902). —
-RÖKELSE. (förr) innehållande mastix. BOlavi 131 b (1578). Lindgren Läkem. (1891, 1902). —
-TRÄ.
1) ved av trädet l. busken Pistacia Lentiscus Lin. ApotT 1698, s. 47.
2) (†) = -träd. Franckenius Spec. F 2 b (1638). Serenius Kkkk 1 a (1757). —
-TRÄD. trädet l. busken Pistacia Lentiscus Lin. Linné Ungd. 1: 355 (1731). —
-VATTEN. (förr) destillat av mastix, muskotblomma, kryddnejlika o. kanel. Roberg Beynon 136 (1697). KKD 10: 135 (1708).

 

Spalt M 442 band 17, 1943

Webbansvarig