Publicerad 1945 | Lämna synpunkter |
MÄSSING mäs3iŋ2, r. l. m. (TullbSthm 10/9 1548, osv.) ((†) n. Rålamb 4: 106 (1690; i bet. 2 b), KlädkamRSthm 1749, s. 312); best. -en.
1) (i allm. gul) legering av koppar o. zink i växlande proportioner (jfr språkprovet nedan från 1934), för vissa ändamål med tillsats av andra ämnen, t. ex. bly l. tenn l. järn; gulmetall. VarRerV 50 (1538). Liusestaakar aff Messing. GripshInvent. 26/5 1547. Vthi en trappa sågh iagh Herculem vthguten aff Messingh. Gyllenius Diar. 181 (c. 1660). Stel som uti Mässing gjuten. Lenngren (SVS) 1: 400 (1790). Blank som mässing. MinnVg. 174 (1900). Rödmetall (tombak, pinchbeak) är zinkfattigare med en halt av 10—20 procent zink, medan mässing vanligen håller 25—45 procent. HantvB I. 2: 82 (1934). Altarstakarna i mässing. Erixon Mässing 237 (1943). — jfr ARKO-, BLAD-, FLADDER-, FLITTER-, GJUT-, GLITTER-, KRATS-, LATUN-, STYCK-, TAVEL-, VASK-MÄSSING m. fl. — särsk.
a) (†) i gen., övergående i bet. av ett adj.: som består av l. är tillvärkad av mässing; jfr c. Messings szundrogt Mulöge. KlädkamRSthm 1554 K, s. 6 b. Messings Polerade Caffeé kannor. HovförtärSthm 1762, s. 1004.
b) bildl., om gul färg som erinrar om mässingens färg. I söder blänker halfmånens mässing på indigoviolett botten. TurÅ 1906, s. 226. Essén HExc. 199 (1916).
c) ss. första led i ssgr betecknande föremål som äro tillvärkade av mässing.
2) föremål av mässing (i bet. 1).
a) koll. Visb. 1: 326 (c. 1620; bet. oviss). Mäzingh: 1 Liusestaka ..; 3 mäzing bäcken (osv.). Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 144 (i handl. fr. 1654). KOF II. 1: 432 (1659). Skura mässing. Ramsten o. Stenfelt (1917). Gördelmakaren Hinrich Gran ägde 1671 bland sin mässing ett ”stort fat drifwet arbete”. Erixon Mässing 273 (1943). jfr KÖKS-MÄSSING.
b) (†) om enstaka föremål av mässing. (En) fierdedels circel .. den man kan låta sticka ut på ett meszing. Rålamb 4: 106 (1690). Fiellström Björnaf. 15 (1755).
3) [specialfall av 2 a] koll., om blåsinstrument av mässing; särsk. om samtliga mässingsinstrument i en orkester; äv. om musik som utföres på mässingsinstrument, hornmusik; jfr BLECK, sbst.3 3. Norman MusUpps. 22 (1880, 1888). Så komma .. några tyska musikanter .. och blåsa allt hvad tygen hålla i sin skrällande messing, så att det smattrar i öronen. Ödman VårD 1: 143 (1882, 1887). Den gälla mässingen och trumhvirflarne hördes endast doft mellan hurraropen och människosorlet. Elkan Hall 56 (1899). Siwertz JoDr. 386 (1928).
4) (i vissa trakter, starkt vard.) bildl., koll.: pängar, ”mynt”, ”guld”. Det var ju alltid hennes pappa som släppte till mässingen. Lindqvist Dagsl. 3: 159 (1904). Här finns mässing. Engström Kryss 42 (1912).
5) [uttr. syftar sannol. på försilvrade mässingsföremål med försilvringen mer l. mindre avnött, så att mässingen skiner igenom] (starkt vard.) bildl., i uttr. bara mässingen, bara skinnet, i bara mässingen, i bara skinnet, alldeles naken, spritt naken. I bara mässingen. Engström Lif 35 (1907). Norlander 280Sång. 196 (1912). Min kamrats kläder voro alldeles sönderrivna, så att bara mässingen syntes. Åter ett rop 74 (1913). Spankulera omkring i sovrummet i bara mässingen. DN(B) 1943, nr 328, s. 4.
-BLYERTSPÄNNA, -BRUK, -BRÄNNARE, -BRÄNNING, -BÄCKEN, -BÄLTE, -CIRKEL, se D. —
-DUK, -GLANS, -GUL, se D. —
-KRAN, -KRATS, sbst.1, -KROK, -KRUKA, -LJUSSTAKE, -MAKARE, -MALJA, -PLÅT, -RING, -SKOPA, -SKROT, -SKRUV, -SLAGARE, -SMED, se D. —
(1) -SMIDERI. (†) (värkstad för) förarbetning av mässing. Karfvar, eller Tolkar, brukas ock både vid koppar- messing- och järnsmiderier. Rinman 1: 963 (1788). —
-SNARA, -SOCKERSIKT, -SPIK, -SPÅNG, -STAKE, se D. —
-STOLPE, -STRÄNG, -SÅLL, -SÄNGBÄCKEN, -TAFS, -TRISSA, -TRUMMA, -TRÅD, -TÄNNLIKA, -VARP, se D.
B (†): MÄSSINGE-BRUK, -BUCKLA, -KRUMHORN, -ROCKKNAPP, -SPORRE, se D.
C (†): MÄSSINGES-VIKT, se D.
(1) -ARBETARE~0200. (numera knappast br.) arbetare vid mässingsbruk. VästeråsDP 17/3 1621. Berndtson (1880). —
(1) -ARBETE~020. vanl. konkret: mässingsföremål; jfr mässing 1 c; äv. koll. HB 2: 219 (1588; abstr.). SlöjdkomBet. 1908, s. 40 (konkret). —
(1) -ARKO. (†) oren mässing; jfr arko. Stiernman Com. 2: 191 (1638: Mässings Arcer, pl.). PH 6: 4380 (1756). —
(1) -ARTAD, p. adj. —
(1) -BAGGE. [jfr d. messingbille, t. messingkäfer] entomol. den med mässingsglänsande hår beklädda skalbaggen Niptus hololeucus Faldm., gulhårig tjuvbagge, som gör skada på textilvaror, läder m. m. 4Brehm 13: 337 (1930). SDS 1945, nr 138, s. 11. —
-BEGREPP. (†) jfr begrepp 1. Vnder botnen af (kärlet) .. skal foghas een glas-rör .. vthi et anhäftat mäszings-begrep. Stiernhielm Arch. B 4 a (1644). —
(1) -BESMIDD, p. adj. (†) = -beslagen; jfr besmida 1. (En gördel) af läder, hvilken fordom nyttjades mycket messings-besmidd. SvLitTidn. 1817, sp. 782. —
-BLAD. (†) väggplåt l. ljusplåt av mässing med en l. flera ljuspipor. Messingz blad medt piip. GripshInvent. 1553. GripshR 1593, s. 109. jfr Erixon Mässing 150, 243 (1943). —
(1) -BLANK, adj.
2) (starkt vard.) i uttr. av mässingsblanka fan; jfr blank, adj. 6 c. När musiken .. skrällde till riktigt av mässingsblanka fan. Essén Brilj. 74 (1918). —
(1) -BLYERTSPÄNNA. (mässing- 1668. mässings- 1668—1689) (†) blyertspänna med infattning av mässing. BoupptSthm 15/6 1668. Därs. 12/11 1689. —
(2 a) -BOD. jfr bod, sbst.1 3. VDAkt. 1735, nr 232. De e gull allihop, sa bonden, kom in i mässingsboden. Ström SvOrdst. 124 (1929). —
-BRICKA.
Ssg: mässingsbrick(e)-fat. (-bricke- 1669) (†) = -bricka 2. BoupptSthm 1669, s. 9. Därs. 3/4 1674. —
(1, 2 a) -BRUK. (mässing- 1829—1924. mässinge- 1701. mässings- 1591 osv.) industriell anläggning för framställning av mässing, ofta i samband med tillvärkning av olika slags mässingsföremål. KlädkamRSthm 1591 B, s. 98 b. Erixon Mässing 17 (1943; om förh. 1571). —
(1) -BRÄNNARE, m. (mässing- 1785. mässings- 1680—1904) (förr) visst slags arbetare vid mässingsbruk. Hiärne Suurbr. 183 (1680). Lindfors (1824). JernkA 1904, s. 555 (om förh. 1562). —
(1) -BRÄNNING. (mässing- 1785. mässings- 1790—1828) (†) mässingstillvärkning. Möller 2: 379 (1785). Heinrich (1828). —
-BUCKLA, ngn gg -PUCKLA, r. l. f. (mässinge- 1554. mässings- 1543 osv.) jfr buckla, sbst. 2. HH 1: 28 (1543). —
-BÄCKEN. (mässing- 1573—1704. mässings- 1529 osv.)
-DOPPSKO~02 l. ~20.
-DOSA. jfr dosa 1. BoupptVäxjö 1776. LbTopogr. 19 (1907; om kompassdosa). Erixon Mässing 361 (1943; om tobaksdosa). —
-DURKSLEV, m. [senare ssgsleden ombildning av durkslag i anslutning till slev] (†) = -durkslag. BoupptSthm 1674, s. 469 b, Bil. —
-FAT(E)-KRANS. (-fat- 1674. -fate- 1658—1671) (†) = -bordkrans. BoupptSthm 20/10 1658. Därs. 23/1 1674. —
-FJÄLL. (†) jfr fjäll, sbst.2 2 e. KlädkamRSthm 1676 B, s. 390. 1 par Hakremmar af svart kalfskinn med messingsfjäll. SamlFörfArméen 5: 344 (1834). —
(1) -FÄRG, förr äv. -FÄRGA, f.
(2 a) -FÖRARE. [jfr kittel-förare] (†) kringresande försäljare av mässingsföremål. Stiernman Com. 3: 871 (1671). Därs. 4: 189 (1678). —
-FÖREMÅL~102, äv. ~200. —
(1) -FÖRÄDLING. om framställning av hel- l. halvfabrikat av mässing. Erixon Mässing 21 (cit. fr. 1787). —
-GAFFEL. jfr gaffel, sbst.1 2. TT 1891, s. 183. särsk. (förr) motsv. gaffel, sbst.1 2 a slutet. BoupptSthm 28/7 1682. —
(1) -GJUTERI.
-GRANAT. av mässing tillvärkad avbildning av granat (se granat, sbst.3), använd ss. distinktionstecken på uniform. Gynther Förf. 1: 425 (i handl. fr. 1846). —
(1) -GÄDDA. (†) fisk. De först lekande smärre Gäddorna, som ofta hafva en messinggul färg, kallas äfven Messings-Gäddor. SkandFisk. 53 (1837). —
-HOLK. jfr holk, sbst.1 2 a. BoupptSthm 20/8 1679. Kruthorn med Mässingsholck omkring halsen. PH 6: 3961 (1756). —
-HORN. blåsinstrument av mässing; jfr horn 5. Stagnelius (SVS) 1: 342 (c. 1815). Rönnberg Konstn. 9 (1931). —
-HUS. jfr hus 9. TullbSthm 7/9 1582. 1 gl. Vhr med Messingzhuus. BoupptSthm 12/10 1678. TT 1898, M. s. 74. —
(1) -HYTTA, r. l. f. (†) anläggning för framställning av mässing; jfr hytta, sbst. 2. Rinman 2: 170 (1789). JernkA 1828, 1: 374. —
-HÄKTA, r. l. f.
2) (starkt vard.) bildl.; jfr mässing 4. En mässingshäkta .. (är en) jänta med storkofvan. Wägner Norrt. 35 (1908). —
-HÄNGANDE, n. (†) om hängsmycke l. dyl. av mässing. En korkåpa med itt förgylt mässingz hengia(n)de back vppå. InventHubbo c. 1570. —
-HÄNGE. (-hanggenn, pl. 1584) (föga br.) hängsmycke av mässing. TullbSthm 12/8 1584. Nordenskiöld Vega 1: 81 (1880). —
(1, 2) -INDUSTRI. för framställning av mässing o. tillvärkning av mässingsföremål. Erixon Skultuna 1: 3 (1921). —
-INSTRUMENT.
-KAFFEPANNA~1020. —
-KAM.
-KAPPA, r. l. f. jfr kappa, sbst.1 2 a. Ett paar Juhl Pistoler medh messings kappor. BoupptSthm 1686, s. 943 a, Bil. —
-KLOCKA, r. l. f.
2) om ur. —
-KLOCKKEDJA~020. —
-KNAPP, r. l. m.
-KROK. (mässing- 1910. mässings- 1669 osv.) jfr krok 1. BoupptSthm 1671, s. 110 (1669). särsk. om fiskredskap; jfr krok 1 c. DA 1771, nr 135, s. 3. —
1) (†) metall. till 1: degel vari mässing framställes gm smältning av koppar o. galmeja med kol. Rinman 2: 170 (1789).
-KRUMHORN. (mässinge- 1728. mässings- 1676) (†) dryckeshorn av mässing; jfr krum-horn 1. KlädkamRSthm 1676 B, s. 390. Därs. 1728 A, s. 94. —
(1) -KRÄTS. avfall som uppstår vid bearbetning av mässing; jfr -krats, sbst.2 BoupptSthm 2/9 1678. —
(3) -KVARTETT. mus. kvartett som spelar på bläckinstrument. Björkman (1889). Lagerlöf Holg. 2: 345 (1907). —
(1) -LIK, adj. —
-LJUSPLÅT. (†) om väggplåt till ljuslampett l. om ljusstake bestående av en platta med därpå fastsatt ljuspipa. TullbSthm 9/11 1584. BoupptVäxjö 1781. —
-LOD.
1) tekn. till 1: lödmetall (slaglod l. hårdlod) innehållande mässing l. användbar för lödning av mässing; jfr lod, sbst.4 1. AHB 8: 67 (1862).
2) till 1 c.
-LUCKA. på kakelugn. —
-LUNTBLINDARE. (†) luntbetäckare (se under lunta, sbst.1) av mässing. Alm Eldhandv. 1: 269 (cit. fr. 1696). —
(1) -MAKARE. (mässing- 1633. mässings- 1576 osv.) (förr) person som framställde mässing o. förfärdigade mässingsföremål. TullbSthm 1576. Erixon Skultuna 1: 2 (1921; om ä. förh.). —
(1) -MAKERI. (†) framställning av mässing; äv. konkret: anläggning för framställning av mässing. AOxenstierna 1: 344 (1630; abstr.). RP 10: 56 (1643; konkret). —
-MALJA. (mässing- 1732. mässings- 1671 osv.) jfr malja, sbst.1 a. BoupptSthm 6/6 1671. Svensson SkånFolkdr. 34 (1935). —
(1) -MANUFAKTUR. (om ä. förh.) jfr manufaktur 2, 3, 4. BoupptSthm 6/11 1678. Erixon Mässing 11 (1943). —
-MARK. (förr) viktlod av mässing, vägande en mark; jfr mark, sbst.3 1. Falkman Mått 1: 362 (1884). —
-NÄT. Wetterbergh SamhKärna 1: 223 (1857; framför brasan i en kakelugn). Uppl. 2: 152 (1903; i mjärde). —
-PANNA.
-PERUK. (förr) peruk av tunn mässingstråd. Tersmeden Mem. 1: 281 (c. 1780). Ahnfelt StudM 2: 170 (1857). —
-PLÅT. (mässing- 1917—1920. mässings- 1640 osv.)
1) utsmidd l. utvalsad skiva av mässing. OxBr. 11: 777 (1640). särsk. om väggplåt till ljuslampett. Erixon Mässing 158 (cit. fr. 1692).
-SAX.
-SKENA, r. l. f. König Mec. 180 (1752). Halfrunda räfflor belagda med en mässingsskena. Upmark Möbl. 41 (1913). —
-SKRUV. (mässing- 1871. mässings- 1581 osv.) TullbSthm 17/7 1581. särsk. (vard., föga br.) i uttr. en dito (dito) med mässingsskruvar; jfr dito 4 e. HbiblSällsk. 2: 102 (1839). —
(1) -SLAGARE. (mässing- 1676—1921. mässings- 1595 osv.) (förr) hantvärkare som bearbetade mässing, i sht mässingsplåt, o. därav tillvärkade varjehanda föremål. Cornelius Mässingzslagare. GripshR 1595, s. 6. PT 1900, nr 196 A, s. 3. Erixon Mässing 251 (1943).
-ämbete. mässingsslagares skrå. MeddNordM 1898, s. 87 (1731). Erixon Mässing 20 (1943; om förh. 1678). —
(1) -SLAGERI. (förr)
(1) -SMED. (mässing- 1647. mässings- 1544 osv.) (†) person som framställer mässing o. tillvärkar föremål av mässing. G1R 16: 574 (1544). Grebst Korea 89 (1912). —
-SNARA, r. l. f. (mässing- 1910—1925. mässings- c. 1834 osv.) snara av fin mässingstråd. Runeberg (SVS) 2: 174 (c. 1834). —
-SPIK. (mässing- 1677—1868. mässings- 1720 osv.) äv. koll. BoupptSthm 5/2 1677 (koll.). Strindberg Hafsb. 110 (1890). JernkA 1905, s. 283 (om förh. 1600). —
-SPÅNG. (mässing- c. 1575. mässings- 1632—1751) (†) (rund) skiva av mässing. InventArboga c. 1575. HusgKamRSthm 1751 B, s. 756. —
-STOLPE. (mässing- 1582. mässings- 1582—1888) Thime glass m(ed) messingz stolp(er). TullbSthm 14/9 1582. Balck Idr. Suppl. 193 (1888). —
-STRÄNG, r. l. m. (mässing- 1738—1755. mässings- 1560 osv.) KlädkamRSthm 1560 F, s. 6 b. Fatab. 1921, s. 52 (till musikinstrument). —
-SÄJARE. (†) ur av mässing. BoupptSthm 20/1 1659. Erixon Mässing 401 (1943; om förh. på 1600- o. 1700-talen). —
-SÄNGBÄCKEN. (mässing- 1667. mässings- 1659—1676) (†) = -sängvärmare. BoupptSthm 13/7 1659. Därs. 19/1 1676. —
-SÖMNÅL. (†) visst slags synål av mässing. TullbSthm 17/4 1548. Forssell Hist. II. 1: 21 (i handl. fr. c. 1560). —
-TAFS. (mässing- 1923. mässings- 1778 osv.) fisk. tafs av mässingstråd. Schultze Fisk. 149 (1778). —
-TALLRIK.
-TAVLA. jfr koppar-tavla 1. The Romare .. läto scriffua förbundet (med judarna) j messings tafflor. 1Mack. 8: 22 (Bib. 1541; Apokr. 1921: koppartavlor). —
-TRUMMA, r. l. f. (mässing- 1731. mässings- 1812 osv.) MeddNordM 1898, s. 87 (1731). KrigVAT 1850, s. 444. —
(1, 1 c) -TRÅD. (mässing- 1666—1920. mässings- 1536 osv.) tråd av mässing; dels ss. ämnesnamn, dels om stycke av dylik tråd. Eth lisp(un)d messings trådh. TullbSthm 1536, s. 104 a. Alm BlVap. 81 (1932).
(1) -TULL. import- (l. export)tull på mässing; förr äv. om avgift för rättigheten att producera mässing. Stiernman Com. 3: 871 (1671). CivInstr. 86 (1694). —
-VARP. (mässing- 1920. mässings- 1920) tekn. i vävnad. Asbestväf .. med mässingsvarp. HufvudkatalSonesson 1920, 6: 56. —
(1) -VATTEN. utspädd blandning av svavelsyra o. vatten, som nyttjas till rengöring av mässing m. m. Almström Handelsv. 114 (1845). —
-VIKT. (mässinges- 1673. mässings- 1549 osv.)
-VÄRK, n.
1) (†) till 1: industriell anläggning för framställning av mässing. RP 4: 148 (1634). SvH 5: 83 (1903).
(1) -ÅLDER(N). (enst.) i sg. best., parodiskt; jfr brons-ålder. Våningen upptages uteslutande af säkerhetsnålar från messingsåldern. Strindberg NRik. 125 (1882). —
(1) -ÖVERDRAG~102 l. ~200. på föremål av metall: beklädnad av mässing. BoupptVäxjö 1739. Ett sätt att medelst den hydroëlektriska strömmen bekläda en metall med messingsöfverdrag. Berzelius ÅrsbVetA 1845, s. 102. —
MÄSSINGSAKTIG, adj. som påminner om mässing; särsk. om ton: som påminner om tonen hos mässingsinstrument (jfr mässing 3). Nicander Minn. 77 (1831).
Spalt M 2016 band 17, 1945