Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KONKORDIE- koŋkå3rdie~, äv. kon-, äv. 0400~ (kånnkå`rdie- Dalin).
kyrkohist. i ssgr: enighets-, endräkts-.
-FORMEL(N). [jfr t. konkordienformel, nylat. formula concordiæ] en 1580 utgiven (i konkordieboken ingående) lutersk bekännelseskrift som avsåg att göra slut på de lärostrider som inom den luterska kyrkan utkämpats mellan olika teologiska riktningar efter Luthers död. ConvLex. 1: 363 (1821). (Rydberg o.) Tegnér Engelhardt 3: 246 (1837). Pleijel LuthBekänn. 169 (1936).
Spalt K 2123 band 14, 1937