| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KOLLISION kol1iʃω4n, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
1) motsv. KOLLIDERA 1, om (mer l. mindre) våldsam sammanstötning av i rörelse varande kropp l. person med ngn l. ngt. Pfeiffer (1837). ”Empress of Britain” råkade ut för en lättare kollision med ångaren Briarwood. SvD(A) 1932, nr 194, s. 16. En kollision mellan en cyklist och en lastbil. NDA(A) 1934, nr 85, s. 12.
2) bildl., motsv. KOLLIDERA 2, om konflikt l. strid mellan motsatta l. skilda plikter, åsikter, intressen l. förehavanden o. dyl. l. mellan personer beträffande olika intressen osv. KKD 8: 250 (1706). Konungens makt (bör) på intet sätt råka i collision med Ständernes makt under deras frånvaro. SC 1: 229 (1820). De mångfaldiga kollisioner emellan män, som inom vissa små samhällen tillhöra ordningen för dagen. BEMalmström 7: 402 (1845). Pligten kommer i kollision med nyttan, pligterna med hvarandra. Cavallin (1876). Några ledamöter af kåren hafva varit i kollision med paragrafer i strafflagen. Strindberg RödaR 208 (1879). (Han) uppfylde gerna hennes önskningar, endast de icke kommo i kollision med hans egna. Benedictsson Skåne 88 (1884). SvD(A) 1929, nr 343, s. 9. — jfr PLIKT-KOLLISION.
-OLYCKA~020. —
-SKOTT. sjöt. vattentätt skott längst fram i fören på ett fartyg, avsett att förebygga att fartyget fylles med vatten vid kollision. TSjöv. 1891, s. 272.
Spalt K 1885 band 14, 1936