| Publicerad 1935 | Lämna synpunkter |
KATTUN katɯ4n l. kat3ɯn2 l. -un2 (cattu´n Weste; -ún Dalin), n. (OrdnSiötull 1667, s. E 3 b, osv.), l. r. l. m. (BoupptSthm 16/2 1685 osv.); best. -et, ss. r. l. m. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. (i bet.: olika slag av kattun) -er.
1) (†) bomull. Boomull wäxar (dvs. växer) och här (dvs. på Guldkusten) i stoor Quantiteet, som kallas Cathun. Kankel Hemmersam 40 (1674). Oldendorp 1: 181 (1786).
2) (i sht förr) benämning på ett slags tätt vävt, tvåskaftat, vanl. glättat bomullstyg, som oftast förekommer i tryckta färgmönster. SthmStadsord. 1: 82 (1640). (I ett uppläst memorial tillstyrktes) at hvar och en måtte få bruka cartun, emedan thet inrikes nu tryckes och är godt at slita. 2RARP 6: 234 (1731). Halsen beprydd med en duk af cattun, mångrosig och färgrik. Runeberg 1: 100 (1832). De pärlfärgade gustavianska möblerna med övertyg av rosigt kattun. Oterdahl RödHus. 99 (1907). Ej sällan vävdes av hemspunnet garn vita bomullslärfter, som sedermera skickades (fr. Finl.) till Stockholm för att där tryckas till brokigt ”kattun”. Hembygden(Hfors) 1910, s. 123. — jfr HALV-, MÖBEL-, SITS-, SORG-KATTUN m. fl.
-GARDIN, -KJORTEL, -KLÄNNING, -LÄRFT, se C. —
-PAPPER. (i sht förr) tekn. papper med mönster på vit l. färgad botten, framställt gm tryckning på samma sätt som kattun; jfr DAMAST-PAPPER. LdVBl. 1845, nr 1, s. 4. 2UB 8: 180 (1900). —
-SITS. (†) sits (ett slags finare bomullstyg med tryckta mönster) liknande kattun. 1 Koft af Kartunsets. UOxelgren (1784) i Fatab. 1911, s. 92. —
-SPARLAKAN, -STRUMPA, -TRYCK, -TRYCKARE, -TRYCKERI, -TRYCKNING, -TÄCKE, se C. —
B (†): KATTUNES-ÖVERDRAG, se C.
C: KATTUNS-BOD. (förr) handelsbod där kattun såldes. PT 1758, nr 36, s. 4. Cattuns-Boden vid Norrbro. DA 1771, nr 8, s. 4. —
-FÖRKLÄDE~020 l. ~200. (kattun- 1900—1929. kattuns- 1707 osv.) VRP 1707, s. 146. Fatab. 1921, s. 153 (i fråga om förh. på 1870-talet). —
-GARDIN. (kattun- 1900—1923. kattuns- 1688 osv.) BoupptSthm 1689, s. 178 b (1688). Det glada rummet med storblommiga kattunsgardiner för fönstren. Aspelin Stenbäck 488 (1900). —
-KJORTEL. (kattun- 1673. kattuns- 1674 osv.) BoupptSthm 31/5 1673. (Fröken Rudenschöld) har stått (vid skampålen) .. klädd (i) en svart Sallop och prickig Cattuns kjortel. Calonius Bref 63 (1794). —
-KLAVER. (-klavir) [jfr t. kattunnadel] i sht färg. ett slags smidda järnkrokar (som användes för att på torkramarna häkta upp kattun som skulle spännas o. torkas), klaverkrok, klaver; jfr KLÄDES-KLAVER. Rinman Jernförädl. 178 (1772). —
-KLÄNNING. (kattun- 1889—1929. kattuns- 1793 osv.) DA 1793, nr 129, s. 3. Lagerlöf Mårb. 34 (1922; i fråga om förh. på 1860-talet). —
-LÄRFT. (kattun- 1637—1681. kattuns- 1659—1680) (†) = KATTUN 2. OxBr. 11: 701 (1637). Cattun Lereft till foder. BoupptSthm 1681, s. 62 a, Bil. (1680). —
-SKRABBA. [med syftning på fiskens brokiga färg] (†) fisken Cottus scorpius Lin., ulk. SÖdmann (1787) hos BBergius PVetA 1780, 2: 292 (fr. Sthms skärgård). —
-TRYCK. (kattun- 1832—1923. kattuns- 1900 osv.) tekn. kattunstryckning; äv. konkretare. Åkerman KemTechn. 2: 382 (1832). 2UB 10: 304 (1907). —
-TRYCKARE. (kattun- 1829—1929. kattuns- 1739 osv.) person som har kattunstryckning till yrke; person som äger l. förestår ett kattunstryckeri. PH 2: 1499 (1739). Ahrenberg Männ. 6: 131 (1914). —
-TRYCKERI. (kattun- 1730—1929. kattuns- 1727 osv.) inrättning för kattunstryckning. 2RARP 5: 85 (1727). SvD(A) 1921, nr 320, s. 1. —
-TRYCKNING. (kattun- 1858—1923. kattuns- 1798 osv.) anbringande gm tryckning av färgade mönster på kattun; äv. om dylik tryckning ss. yrke. Sundelius NorrköpMinne 121 (1798). 3NF (1929). —
-TÄCKE. (kattun- 1832—1881. kattuns- 1678 osv.) sängtäcke överklädt med kattun; sängöverdrag av kattun. BoupptSthm 6/11 1678. Slotte Karleb. 47 (1919). —
-ÖVERDRAG~002 resp.~102, l. ~200. (kattunes- 1811. kattuns- 1735 osv.) Wrangel TessPal. 36 (i handl. fr. 1735). Möblernas randiga kattunsöfverdrag sutto kvar öfverallt (fast det led mot jul). Schildt Perd. 99 (1918).
Spalt K 836 band 13, 1935