Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KAMFER kam4fer, r. l. m. ((†) n. Lind (1749)); best. -n; äv. (numera bl. bygdemålsfärgat) KAMFERT kam4fert, r. l. m. ((†) n. Hjortberg Boskapsafv. 235 (1776), Synnerberg (1815; jämte campherten)); best. -en.
Ordformer
(kamf- (camph-) 1538 osv. kampf- (campf-) 16231800. -er 1538 osv. -ert c. 17101927. -ort 17901835)
Etymologi
[fsv. kamfer; jfr d. kamfer, kamfert, t. kampfer, eng. camphor, fr. camphre, fornit. cafura, it. o. katalanska canfora, span. alcanfor, canfora, senlat. caphura, mlat. camphora; av arab. kāfūr, av indiskt l. malajiskt ursprung (jfr sanskr. karpūra, prakrit kappūra, malajiska kāpūr). Beträffande formen kamfert (-ort) jfr BLECKERT, BOJORT, HÄVERT, KOFFERT m. fl., ävensom Tamm AvlÄndSbst. 50 f. (1897)]
1) benämning på ett (inom läkekonst o. teknik, ss. skyddsmedel mot mal m. m. användt) terpenerna närstående ämne som bildar en vitaktig, halvt genomskinlig, kristallinisk massa med bitter, aromatisk smak o. stark, egenartad lukt o. som utvinnes ur trädet Cinnamomum Camphora Nees. et Eberm. (vanlig kamfer, japansk l. kinesisk kamfer) men i senare tid äv. framställes på syntetisk väg; äv. om närbesläktat ämne som erhålles från trädet Dryobalanops aromatica Gärtn.: ”borneokamfer”. VarRerV 31 (1538). ApotT 1698, s. 11. Allmogen är .. gärna försedd med Camfert, .. som brukas vid infallande anstöter. Hülphers Norrl. 2: 117 (1775). Blom Med. 23 (1801). Kamfer, oraffinerad och raffinerad. SFS 1906, nr 38, s. 18. Kamfer användes inom medicinen i synnerhet som utvärtes smärtstillande medel, men nyttjas även invärtes eller till insprutning under huden vid höggradig kraftnedsättning. Kjellin 545 (1927). I tekniken användes kamfer bl. a. till framställning av celluloid. Bolin o. Gustaver KemGymn. 314 (1932). — jfr JAPAN-KAMFER.
2) i uttr. artificiell l. konstgjord kamfer, till lukt o. utseende om kamfer påminnande ämne som uppkommer gm invärkan av klorvätegas på terpentinolja. Berzelius Kemi 4: 393 (1827). Konstgjord kamfer. Widman OrgKemi 90 (1895).
Ssgr (till 1): A: KAMFER-, äv. (numera bl. bygdemålsfärgat) KAMFERT-ART. kem. om vissa syrehaltiga derivat av terpenerna l. därmed besläktade ämnen. Berzelius ÅrsbVetA 1826, s. 266. De s. k. olefiniska kamferarterna: geraniol, citral, nerol m. fl. 2NF (1910).
-ARTAD, p. adj. (Ekenberg o.) Landin 717 (1894). Ett hvitt, kristalliniskt pulver med svag, kamferartad lukt. 2NF 19: 839 (1913). Kamferartade ämnen. Kjellin 545 (1927).
-BRÄNNVIN. (kamfer- 1795 osv. kamferts- 1842) jfr -SPRIT o. -SPIRITUS. Holmberg 1: 287 (1795). Sveda och väderspänning .. kurerades rätt bra med kamferbrännvin eller nervdroppar. Nordström Luleåkult. 211 (1925).
-CIGARRETT. (i sht förr) farm. ss. skyddsmedel mot smittosamma sjukdomar använd, med små kamferbitar fylld, i båda ändarna avklippt gåspänna, vilken hålles i munnen som en cigarrett o. gm vilken luften insuges. NF 8: 127 (1884). Lindgren Läkem. (1902, 1920).
-DROPPAR, pl. (kamfer- 1868 osv. kamferts- 1847) farm. klar, färglös, flyktig vätska, framställd gm lösning av renad kamfer i Hoffmans droppar, (Bangs) nervdroppar. Wetterbergh Penning. 349 (1847). Linder Tid. 98 (1924).
-EMULSION. farm. Rosenstein BarnSjukd. 205 (1764). Kamferemulsion, som består af kamfer, gummi arabicum och mandelemulsion, användes som stimulerande medel. Uhrström Hemläk. 193 (1879). SFS 1922, s. 502.
-INJEKTION. med. = -INSPRUTNING.
-INSPRUTNING~020. med. insprutning av kamferlösning, särsk. för stimulering av hjärtvärksamheten. SAOL (1923). ST(A) 1929, nr 322, s. 24.
-KISTA. [elliptiskt för KAMFERTRÄ-KISTA] kista av kamferträ, kamferträkista. KultHM 2: 29 (1895).
-LAGER, r. (†) = -TRÄD 1 a. Ekbohrn 1: 95 (1868). UB 5: 223 (1874). WoJ (1891).
-LAGERTRÄD. (†) = -TRÄD 1 a. Andersson 175 (1845).
-LINIMENT. till ingnidning (mot reumatism m. m.) användt liniment vari kamfer ingår ss. en väsentlig beståndsdel. Åstrand 1: 329 (1855). SFS 1917, s. 2342.
-LUKT.
-LÖSNING. konkret: lösning av kamfer i fet olja. —
-OLJA, r. l. f. (kamfer(t)- 1698 osv. kamferts- 18331842)
1) farm. lösning av kamfer i fet olja. ApotT 1698, s. 53. Camphertolja .. tjenar som et fördelande och värkstillande medel vid inflammationer och rheumatismer utan feber. Linderholm 1: 318 (1802). SFS 1917, s. 2342.
2) kamfer i flytande form, utvunnen ur Dryobalanops aromatica Gärtn. Berzelius ÅrsbVetA 1840, s. 360. Euler Växtk. 1: 143 (1907).
-PLÅSTER. farm. Lindgren Läkem. (1902). Kamferplåster (gult vax, kamfer, mönja, olivolja). SFS 1922, s. 503.
-PULVER. särsk. farm. i förb. Roséns kamferpulver. Rosenstein i Alm(Ld) 1759, s. 36. Kamferpulver, Roséns (citronolja, kaliumnitrat, kamfer, socker). SFS 1922, s. 502.
-SALVA, r. l. f. (kamfer- 1891 osv. kamferts- 1777) farm. PH 11: 311 (1777). Lindgren Läkem. (1891). Kamfersalva .. är en blandning av kamfer och blyvittsalva, som användes mot hemorrojder, vid liggsår m. m. Kjellin (1927).
-SKIVLING. bot. = -SPINDLING. Romell Lindblad 50 (1901). 2NF 27: 817 Plansch (1918).
-SPINDELSVAMP~102. (†) = -SPINDLING. Karsten FinlEkonFl. 1: 17 (1867).
-SPINDLING. [senare ssgsleden har föranledts av det spindelvävsliknande hyllet hos svampsläktet i fråga] bot. svamparten (spindelskivlingen) Cortinarius camphoratus Fr., som utmärkes gm sin starka kamferlukt. Krok o. Almquist Fl. 2: 231 (1907).
-SPIRITUS. farm. = -SPRIT. ApotT 1698, s. 81. Bruno Gumm. 127 (1762). Lindgren Läkem. (1902).
-SPRIT. farm. sprit med däri upplöst kamfer. Uhrström Hemläk. 193 (1879). SFS 1922, s. 503.
-SYRA, r. l. f. kem. syra bildad gm destillation av kamfer med salpetersyra. Ekeberg Nomenkl. 20 (1795). Blomstrand OrgKemi 246 (1877). Lindgren Läkem. (1902).
-TRÄ.
1) (†) = -TRÄD 1 b. Wallerius Hydrol. 77 (1748).
2) virke l. ved av kamferträdet (se -TRÄD 1 a). Åstrand (1855). Kamferträ användes äfven (till att fördriva mal). Hagdahl Fråga 232 (1883). Lundell (1893).
Ssg (till -TRÄ 2): kamferträ-kista. Praktfullare kistor, som sannolikt voro i bruk här redan under 1500-talet, voro t. ex. de sydeuropeiska cypress- eller kamferträkistorna af välluktande träslag, prydda med rik dekoration i flackskärning (låg, plan relief). Upmark Möbl. 9 (1912).
-TRÄD. (kamfer(t)- 1774 osv. kamferts- 1815)
1) namn på träd ur vilka kamfer utvinnes.
a) det i Kina o. Japan, på Formosa o. flerestädes förekommande, till familjen Lauraceæ (lagerträd) hörande trädet Cinnamomum Camphora (Lin.) Nees. et Eberm. (Laurus camphora Lin.); jfr -LAGER, -LAGERTRÄD. JJBjörnståhl (1774) hos Linné Bref I. 3: 249. Rosendahl Farm. 108 (1897). Jönsson Gagnv. 310 (1910).
b) det på Borneo o. Sumatra förekommande, till familjen Dipterocarpaceæ hörande trädet Dryobalanops aromatica Gärtn., som i håligheter i stammen innehåller färdigbildad kamfer (dels i fast, dels i flytande form); stundom benämnt äkta kamferträdet. Berzelius ÅrsbVetA 1840, s. 360. Äkta kamfertträdet. Rebau NatH 2: 115 (1879).
2) (†) = -TRÄ 2. Almström Handelsv. 200 (1845).
-VATTEN. farm. vatten med däri upplöst kamfer. Forsius Min. 19 (c. 1613). Lindgren Läkem. (1902).
-VIN. farm. (vitt) vin med däri upplöst kamfer. PharmComp. 338 (1896). Lindgren Läkem. (1902).
-ÄTTIKA. farm. lösning av kamfer i sprit försatt med ättiksyra. Åstrand 1: 329 (1855). SFS 1922, s. 504.
B (†): KAMFERTS-BRÄNNVIN, -DROPPAR, -OLJA, -SALVA, -TRÄD, se A.

 

Spalt K 250 band 13, 1935

Webbansvarig