Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INLEDNING in3~le2dniŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[fsv. inleþning; jfr d. indledning]
vbalsbst. till INLEDA, v.1 Linc. (1640; under inductio). — särsk.
1) (i fråga om ä. förh.) till INLEDA, v.1 I 1 a; förr äv. konkret, om avgift som erlades av den som efter undergånget kyrkligt straff åter fick tillträde till kyrkan l. av kvinna som kyrktogs. G1R 4: 241 (1527). För Hustrurs Inledningh eller Kyrkogångh effter barn äger Presten (bekomma) 3 mark. SUFinlH 5: 199 (1617). Min Hustru war kommin med sin laga inledningh för kyrkiodören (för att tagas i kyrka), dock blef kyrkian min Hustru förwägrat. VDAkt. 1653, nr 283. Forssell Hist. 1: 208 (1869). — jfr KYRKO-INLEDNING. — särsk.: hovering (se HOVERA, v.1 2 a). Nästa söndag, då hon (dvs. bruden) som ungmor besökte kyrkan, skulle hon der hålla sin inledning eller Hofvering med offring på altaret af ost och kaka. (Forssell o.) Grafström 108 (1832).
2) till INLEDA, v.1 I 2.
a) till INLEDA, v.1 I 2 a; äv. (i fackspr.) konkret: anordning för inledande av vatten, gas o. d. TT 1888, s. 155. Nästan alla amerikanska turbiner utan undantag bestå af radiella reaktionshjul med yttre inledning. JernkA 1900, s. 20. Inledning af varm ånga. Löwegren Hippokr. 2: 164 (1910). — jfr LUFT-, VATTEN-INLEDNING.
3) till INLEDA, v.1 I 3.
a) (föga br.) till INLEDA, v.1 I 3 b. Inledning i frestelse. Nordforss (1805).
b) (†) till INLEDA, v.1 I 3 c: anledning. Strax gaff then samma Materia (dvs. fientligheten mellan katten o. musen) migh inledning til at beskrifwa alla Diurs Regemente och Konungarijke. Sigfridi b 4 a (1619).
4) till INLEDA, v.1 II; nästan bl. konkretare: början (av ngt), första delen (av ngt); ofta med genitivbestämning l. bestämning inledd av prep. till, ngn gg av. Den första inledningen till en opera, som utföres af blott instrumenter, kallas Ouverture (öppnande). Mankell Lb. 156 (1835). Jag förbigår första och andra gången vi voro på Ullsättra, som blott innehöll bekantskapens inledningar. Almqvist AMay 85 (1838). Vid inledningen af striden. Rappe Nordarm. 111 (1874). (Uppsala möte) var inledningen till .. vår yttre storhetstid. Oscar II 6: 252 (1895). Inledningen (till lösandet av ett schackproblem är) endast mera sällan bärare av temat; den består ju av ett enda bestämt drag och medgiver sålunda endast obetydligt spelrum åt den fria fantasien. Törngren Schackpr. 28 (1928). — särsk.
a) om det första, inledande partiet av ett tal l. ett skriftligt arbete o. d. Björkegren 2171 (1786). Genom bruket hafva en Predikans Delar blifvit bestämde till Inledning, Afhandling och Tillämpning. Ödmann AnvPred. 39 (1807). Sundén o. Modin Stil. 6 (1871). Siwertz JoDr. 88 (1928).
b) (mindre br.) om yttrande varigm ngn förbereder en annan på ett överraskande meddelande. Inga inledningar, min söta Seraphine, berätta mig genast allt! Almqvist GMim. 1: 146 (1841). De Geer Minn. 1: 161 (1892).
c) [jfr ISAGOGIK] med anslutning till INLEDA, v.1 I 3 a, om skrift l. del av skrift som innehåller en vägledning till l. översikt över ngn vetenskap l. ngt ämne. KOF 1: 368 (c. 1618). Inledning til historien. Serenius (1741). Inledning till modersmålets ljudlära. Noreen (1895; boktitel). (†) Schottelii förtal till Tyske språkets inledning. Tiällmann Gr. 4 (1696).
Ssgr (i allm. till 4): INLEDNINGS-BÖN. Vid kyrko-invigningen finnes i vår nuvarande handbok en utmärkt vacker inledningsbön. Agardh BlSkr. 1: 227 (1854).
-DRAG. spelt. i schack: drag gm vilket en spelare börjar ett schackparti l. lösningen av ett schackproblem. Törngren Schackpr. 11 (1928).
-FÖREDRAG~102 l. ~200. föredrag varmed ett möte l. en diskussion o. d. inledes. Verd. 1889, s. 206.
(2 b) -JÄRN. tekn. arm av järn vid vilken elektriska ledningstrådar fästas som skola föras in i en byggnad. Nyström Telef. 143 (1885).
(4 a) -KAPITEL. Det berömda inledningskapitlet uti tredje boken af .. (Machiavellis) Discorsi. Bolin Statsl. 1: 140 (1868).
-NUMMER. om inledande musikstycke o. d. Sångarskaran (tågade) in och avfyrade inledningsnumret, ”Stå stark”. HågkLivsintr. 3: 62 (1923).
-ORD. inledande ord. Cavallin (1875). Confiteor .. ”jag bekänner”, (är) inledningsorden till den sedan 1314 fastställda formeln för den romersk-katolske prästens syndabekännelse, när han på altarets trappsteg bereder sig till mässan. 3NF 5: 23 (1926).
(1) -PÄNNINGAR, pl. (förr) om avgift för ”inledning”. Teitt Klag. 194 (1555). Därs. 314 (1556).
-RÖR. tekn.
1) till 2 a. JernkA 1852, s. 277. Ett inledningsrör för ånga. Ahlberg FarmT 38 (1899).
2) till 2 b: rör gm vilket elektrisk ledningstråd införes gm en vägg. 2UB 3: 560 (1897). SFS 1918, s. 843.
-SPRÅK. om bibelspråk varmed en predikan börjas. Ödmann AnvSkrift. 13 (1822).
(4 a) -STROF. VRydberg i 2VittAH XXXI. 6: 41 (1892). Den fyrradiga folkvisan .. (har) äldst ägt en lyrisk inledningsstrof som sin omkvädesstam. NoK 29: 45 (1924).
-TAL. Serenius Tt 4 a (1734). Geijer var direktör (vid Sv. akademiens högtidssammankomst 1846); hans inledningstal, egnadt den hädangångne (dvs. Tegnér) och lika skönt som gripande, är en dikt i prosa. Ljunggren SAHist. 2: 169 (1886).
(jfr 4 c) -VETENSKAP~102 l. ~200. i sht teol. Canons- och textcritik hafva .. blifvit behandlade gemensamt och kallade Inledningsvetenskap, Isagogik. Reuterdahl InlTheol. 126 (1837). Teologisk inledningsvetenskap (dvs. teologiska prenotioner). BtRiksdP 1875, I. 1: nr 1, Bil. 7 b, s. 19. Bibelforsk. 1917, s. 233 (rubrik).
-VIS, adv. såsom inledning. Lindfors (1815). Jag förutsänder inledningsvis några biografiska notiser om dessa båda män. BEMalmström 4: 121 (c. 1860). SvD(A) 1920, nr 192, s. 5.

 

Spalt I 622 band 12, 1933

Webbansvarig