Publicerad 1915 | Lämna synpunkter |
DIREKTOAR dir1äktåa4r l. di1-, äfv. -ek-, l. -ω-, l. diräk1-, r.; best. -en, äfv. -n; pl. (i bet. 2 b) -er.
1) [jfr motsv. anv. i fr.] i best. sg.: det franska direktoriets tid, dvs. tiden 1795—1799. Gbgs aftonbl. 1908, nr 124, s. 13.
a) mera abstrakt l. sammanfattande om direktoartidens kvinnliga dräkt. Direktoaren var åtsittande och affischerade kroppens linjer mer än man förut sett, men det var icke på långt när ett så naket mod som empiren. Kleen Kvinnor o. kläder 31 (1910).
b) om viss modern kvinnlig dräkt som upptagit motiv från direktoartiden. Man kan vara öfvertygad, att också vår tid kan bära sin direktoar omedvetet enkelt och vackert, attribut som oftast sammanfalla, när det är fråga om kvinnlig klädedräkt. Gbgs aftonbl. 1908, nr 124, s. 13.
3) elliptiskt för DIREKTOAR-STIL. Fru W. har som alltid en smärt och fin apparition och hennes ljusblå klädning i direktoar med tyllärmar och broderier sitter väl. SDS 1909, nr 64, s. 3.
-KORSETT~02. korsett som passar l. är afsedd för direktoardräkt. Utmärkt välsittande directoirekorsetter .. säljas. Hufvudstadsbl. 1911, nr 82, s. 16 (i annons). —
-STIL~2. benämning på den stil i byggnadskonst, klädedräkt osv. som rådde under direktoriet. Den franska revolutionen gynnade upptagandet af motiv från den romerska republiken; och från Grekland hämtade man mönster under direktoriet (”directoirestilen”). Wrangel Byggn. hist. 38 (1904). —
-TID(EN)~2. (det franska) direktoriets tid. Direktoartidens smak för det grekiska draget i kvinnodräkten. SvD 1907, nr 49, s. 9. SD(L) 1913, nr 256, s. 2.
Spalt D 1491 band 6, 1915