Publicerad 1912   Lämna synpunkter
DIGITALIS dig1ita4lis l. di1-, stundom dij1i- l. di1ji-, i bet. 1 r. l. m. l. f.; i bet. 2 r. l. n. (r. Berlin Farm. 1: 270 (1849), C. G. Santesson i Med. månadsrevy 1896, s. 279, Elfstrand Läkem. 1: 58 (1905), 2 NF (1906); n. J. A. Liborius i Hygiea 1843, s. 497, NF (1880)); best. -en, ss. n. -et, i best. anv. dock vanl. utan slutartikel; pl. (i bet. olika stånd l. exemplar af växten) -ar l. =.
Etymologi
[jfr eng. digitalis, fr. digitale; af nylat. digitalis, bildadt af tysken L. Fuchs (se Fuchs De hist. stirpium comment. (1542)) ss. lat. motsvarighet till växtens t. namn, fingerhut, fingerborg, af lat. digitalis, adj. till digitus (jfr DIGITIGRAD), finger, tå (se d. o.). Anledn. till benämningen är formen o. storleken af växtens blommor]
1) bot. o. trädg. (individ l. art af) det till familjen Scrophularineæ R. Br. hörande örtsläktet Digitalis Lin., särsk. den för sina vackra, vanl. purpurfärgade blommor ofta i våra trädgårdar odlade, för sina medicinska egenskaper (se 2) bekanta arten D. purpurea Lin., fingerborgsblomma, fingerborgsört, biskopsmössa. Stålberg Blomst. 60 (1843). Digitalis. Under denna benämning förstås dels växten fingerhatt eller fingerborgsblomma (Digitalis purpurea), en känd prydnadsväxt i trädgårdar, dels bladen af växten, som innehålla det mycket giftiga ämnet digitalin. Lütken Läkaren 279 (1902); jfr 2.
2) med. o. farm. drog l. läkemedel af digitalis (se 1). Berzelius Årsber. t. VetA 1825, s. 248. Digitalis fortfar att bibehålla sin rang såsom ett af våra vigtigaste läkemedel. J. A. Liborius i Hygiea 1843, s. 497. Digitalis .. är utmärkt för sin förmåga att minska pulsens frequens ..; den användes fördenskull i .. sjukdomar hos hjertat och de större kärlen. Berlin Farm. 1: 270 (1849). C. G. Santesson i Med. månadsrevy 1896, s. 279. Känd och använd som utvärtes medel sedan länge (på 1200-talet och möjligen tidigare), infördes digitalis omkr. midten af 1600-talet i den egentliga medicinen. 2 NF (1906).
Ssgr (i allm. till 2): (1) DIGITALIS-ART1030~2. Nyman Bot. 82 (1864). C. G. Santesson i Med. månadsrevy 1896, s. 280. —
(1) -BLAD~2. särsk. ss. drog. Tidskr. f. läk. 1833, s. 489. Berlin Farm. 1: 269 (1849). Digitalisblad äro äggrundt aflånga. Sv. farm. 124 (1901). —
-DOS~2. Elfstrand Läkem. 1: 54 (1905). —
-DROG~2. O. Sandahl i Hygiea 1874, s. 618. C. G. Santesson i Med. månadsrevy 1896, s. 280. —
-DROPPAR~20. jfr -TINKTUR. Sv. farm. 327 (1901). —
-EXTRAKT~02. Lindgren Läkem. (1902). —
-FÖRGIFTNING ~020. Elfstrand Läkem. 1: 54 (1905). —
-INFUSION~102. M. Huss i Hygiea 1841, s. 316. Sv. farm. 160 (1901). —
-PREPARAT~102. De olika digitalispreparaten. K. Belfrage i Ups. läk.-fören. förh. 1875—76, s. 307. —
-SYRA~20. Tvänne syror, den ena kristalliserande, digitalissyra, den andra flytande, flygtig, antirrhinsyra. Berlin Farm. 1: 269 (1849). —
-TINKTUR~02. = -DROPPAR. Lindgren Läkem. (1902).

 

Spalt D 1286 band 6, 1912

Webbansvarig