| Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
DECIMALBRÅK des1ima3l~brå2k l. de1si-, äfv. 104~1, n.; best. -et; pl. =.
bråk hvars nämnare utgöres af tio l. ngn potens af tio; vanl. endast om sådant bråk af nämnda slag hvars nämnare icke är utskrifven, utan bl. angifves gm täljarens plats till höger om ett komma, ”decimalkommat” (t. ex. 2,5 l. 0,01); jfr DUODECIMAL-BRÅK. (Bejerus) gifver (i sin bok Logistica decimalis) en vidlöftig förklaring öfver decimal bråken. Mört Geom. 46 (1727). Berzelius Kemi 5: 1025 (1828). Zweigbergk Räkn. 47 (1839, 1861). (Somliga människor) regalera med anekdoter i stället för egna tankar; och som förrådet af dessa oftast icke är så rikhaltigt, så likna de periodiska decimalbråk, där siffrorna i samma ordning beständigt komma tillbaka. De Geer V. skr. 1: 125 (1843, 1892). Lindblom Räknemet. 14 (1893).
B: DECIMALBRÅKS-RÄKNING1030~20. (decimalbråk-) jfr DECIMAL-, TIOTALS-RÄKNING. Nisbeth Handelslex. 369 (1867). —
-SIFFRA~20. (numera föga br.) = DECIMAL II 2; jfr DECIMAL-SIFFRA. Palmqvist Tillämpn. 59 (1750). Z. Nordmark i VetANH 26: 152 (1805).
Spalt D 436 band 6, 1908