Publicerad 1918 | Lämna synpunkter |
BOJAR boja4r l. bå-, m.; best. -en, äfv. -n; pl. -er;
förr BAJOR, m.; best. -en; pl. -er (O. Petri Kr. 283 (c. 1540), Girs G. I 221 (c. 1630)), äfv. -ar (G. I:s reg. 24: 554 (1554)) l. = (G. I:s reg. 24: 553 (1554), Därs. 554 (: baijorne, best.)).
(i fråga om ä. ry. samt rumänska förh.) adelsman af hög rang. Storeförstens aff Rydzseland fwlmyndoge sendingebud en bayor. G. I:s reg. 4: 196 (1527). Wåris baior och woiewode knes Michailo Wasilliewitz. Sv:s traktater V. 1: 195 (1610). Fursten i Moldau har förbudit Bojarernas eller Adelens fruntimmer at hädanefter bära kläder broderade med guld och silfver. SP 1780, s. 351. (Ivan den förskräcklige) lofvade att taga makten från de själfsvåldige bojarerna i sina egna tsariska händer. Hjärne Östanifrån 33 (1880, 1905). jfr STOR-BOJAR. — särsk. (tillf.) i utvidgad anv.: magnat, grandseigneur. Flere af våre rike Bojarer ärna sig ut till varma Baden dels i Aken, dels vid Carlsbad. Calonius Bref t. Porthan 348 (1798; i fråga om sv. förh.).
-BARN. (boiare- Barckhusen Cotossichin 31 (1669)) särsk. [efter ry. bojarskije děti, pl.] (numera knappast br.) i pl.: bojarsöner; se -SON. Lundblad Schlözer Handb. i ry. hist. 167 (1807). —
-FÖRSAMLING. —
-GÅRD. (bajors- G. I:s reg. 24: 553 (1554). bajore- A. Cronhiort (1701) i Handl. Finl. öden 1: 11). —
-RÅD. —
-SLÄKT. —
-SON. (bajore- SUFH, Widekindi Krigsh. 323 (i handl. fr. 1611)) särsk. [efter ry. bojarskije děti, pl.] i pl. om de manliga medlemmar af bojarsläkterna som icke innehade hoftjänst; jfr -BARN. SUFH 3: 8 (1609). ”Bojarsönerna” .. bildade den besutna adeln på landet. Hjärne Fr. Moskva 36 (1888). —
-VÄLDE. —
-VÄRDIGHET. —
-ÄTT.
B (†): BOJARE-BARN, -GÅRD, -SON, se A.
C (†): BAJORS-GÅRD, se A.
Spalt B 3720 band 5, 1918