Publicerad 1910   Lämna synpunkter
BIO- bi1o-, äfv. bi1å- l. bi1ω-.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. bio-, af gr. βίος, lif (se KVICK)]
i ssgr.
BIO-ARITMETIK10—1004 l. —0104. (i befolkningsstatistik o. försäkringsteknik, föga br.) biometri. G. Dalin (1871). NF (1877). —
-BIBLIOGRAFI—10004, stundom —10104. redogörelse för författares lif o. skrifter. Upsala universitets styresmän, lärare och tjänstemän 1872—1897. Schematisk öfversikt och bio-bibliografi. Andersson (1897; boktitel). Biobibliografier öfver lärare vid elementarläroverken finnas .. i en del af resp. stifts-matriklar. Almquist Sv:s bibliogr. litt. 1: 76 (1904). —
-BIBLIOGRAFISK—10040. som redogör för författares lif o. skrifter. Biobibliografisk litteratur. Den biobibliogr(afiska) afd(elningen) är utarbetad af … Almquist Sv:s bibliogr. litt. 1: 72 (1904). —
-FOR, se d. o. —
-GENESIS—400. naturv. lifvets uppkomst; jfr -GENETISK. 2 NF (1904). —
-GENETISK—040. naturv. som rör (l. behandlar) lifvets uppkomst; särsk. i förb. den biogenetiska (grund)lagen, (af Hæckel på 1880-talet formulerad) lag enl. hvilken individens utveckling från äggcellen till det könsmogna stadiet utgör en sammanträngd rekapitulation af släktets l. artens utvecklingsstadier. Som en allmän regel — den har blifvit kallad den biogenetiska lagen — kan dock sägas, att i hvarje djurs individuella utveckling märkas åtminstone några spår af de växlande öden, som släktet undergått. Wirén Zool. gr. 1: 318 (1898). Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 305 (1900). —
-GEOGRAFI—1004 l. —0104. naturv. vetenskap(en) om de organiska varelsernas utbredning på jordytan. Hagman Fys. geogr. 189 (1903). P. Rosenius i Fauna o. flora 1909, s. 162. —
-GEOGRAFISK—1040. naturv. Jordens biogeografiska indelning. Ymer 1908, s. 420. P. Rosenius i Fauna o. flora 1909, s. 170. —
-GRAF, -GRAFERA, -GRAFI, se d. o. —
-GRAFIK—04. (föga br.) = BIOGRAFI 2. G. Dalin (1871). NF 2: 548 (1877). —
-GRAFISERA, se BIOGRAFERA. —
-GRAFISK, se d. o. —
-KEMI—04. naturv. vetenskap(en) om de i de organiska varelserna försiggående kemiska processerna. Schulthess (1885). Docent i biokemi (vid Sthms högskola). PT 1904, nr 127 A, s. 2. Huru omsätta sig fett, ägghvita och kolhydrat inbördes? … Detta är och måste förblifva biokemiens centralaste fråga, ty den sammanfaller med frågan om lifvets mekanism. H. Euler i Sv. kem. tidskr. 1907, s. 31. —
-KEMISK—40. —
-LOG, -LOGI, -LOGISK, se d. o. —
-METRI —04. (i befolkningsstatistik o. försäkringsteknik) sätt(et) l. lära(n) att med sannolikhetsräkning bestämma medellifslängd(en) för personer (uti viss lefnadsställning l. inom gifven yrkesgrupp o. d.); jfr -ARITMETIK. Conv.-lex. (1831). NF (1877).

 

Spalt B 2714 band 4, 1910

Webbansvarig