Publicerad 1904   Lämna synpunkter
BERLINER- bärli3ner- l. bær-, äfv. BERLIN- bärli3n- l. bær-.
Etymologi
[af stadsnamnet Berlin; jfr t. berliner- l. (ss. oböjl. adj.) berliner (jfr BERLINARE); formen berliner- utgår från t. berliner(-), formen berlin- är bildad direkt af stadsnamnet]
i ssgr.
BERLINER-030~, äfv. BERLIN-ALN03~2. om ett alnmått som förr brukades i Preussen o. som utgjorde 0,6669 meter l. ngt mera än en sv. aln; preussisk aln. Nisbeth Handelslex. 107 (1867).
-BLÅ, -BLÅTT, se d. o. —
-BRÖD~2. ett slags småbröd af mandeldeg. Hagdahl Kok. 948 (1879). Hemmets kokb. 327 (1903).
-DIALEKT~102. berlinska (se d. o. 2). —
-GRÖNT~2, n. grön färg som vanl. beredes af berlinerblått o. kadmiumgult. AB 1845, nr 103, s. 4. Ekenberg (o. Landin) 57 (1888).
-KALESCH~02. (förr) berlinare (se d. o. 2 a). En lätt och stark Berliner-Kalesch åstundas köpa. DA 1824, nr 49, s. 6.
-LACK~2. = -RÖDT. Almström Handelsvar. 173 (1845).
-MUNK~2, r. l. m. ett slags pösmunk med fyllning af sylt. Hagdahl Kok. 961 (1879). Hemmets kokb. 300 (1903).
-PORSLIN~02. porslin från Berlin. G. J. Ehrensvärd 2: 50 (1780).
-POST~2. särsk.: postdiligens till l. från Berlin. Rålamb Constantin. resa 6 (1658, 1679).
-RÖDT~2, n. vanl. om ett slags röd lackfärg som beredes af bresilja, stärkelse, krita o. alun. Synnerberg (1815). AB 1845, nr 103, s. 4. Berlinerrödt, som erhålles såsom biprodukt vid beredningen af alunfärger. Tekn. tidskr. 1872, s. 124. Berlinerrödt är vackert carmosinrödt. Ekenberg (o. Landin) 57 (1888). SFS 1894, Bih. nr 58, s. 12.
-SÅS~2. kok. ett slags majonnässås. Vildsvinshufvud med berlinersås. Hagdahl Kok. 647 (1879).
-ULLGARN ~20 l. ~02. ett slags fint, färgadt ullgarn till handarbeten. Gröfre berlinerullgarn, som vanligen användes till virkade fottäcken. Sthms modejourn. 1851, s. 6.
-VAGN~2. berlinare (se d. o. 2). Möller (1745, under berline). Dalin (1850). Lundell (1893).
-VITS~2. (kvick) vits som gjorts (l. af det slag som göres) i Berlin. Henriksson Tyskl. 225 (1901).

 

Spalt B 1331 band 3, 1904

Webbansvarig