Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFTRYCK a3v~tryk2 (a`ftryck Weste), n.; best. -et; pl. =.
b) egenskapen l. förmågan (hos ett skjutvapen) att låta aftrycka sig. Man finner å de inom olika härar antagna eldhandvapnen flere olika utvägar att åstadkomma ”godt aftryck”. Eldhandv. skjutsk. 2: 122 (1886).
II. motsv. AFTRYCKA II: (gm tryckning åstadkommen) afbildning. Ett skarpt, tydligt, dunkelt aftryck.
a) gm (ett föremåls) intryckning i mjukt ämne åstadkommen negativ bild (af detsamma). Lika som .. een skön skoren figura, munster eller föremålningh aff sitt afftryck och efftermålning kend warder. P. Erici 4: 32 b (1582); jfr b. Aftryck af et signet. Serenius (1741). Gipsgröten inpackas .. i formar, som vanligen också göras af gips, och indränkas med svafvel eller olja, för att hindra aftrycket att fastna. Berzelius Kemi 1: 692 (1808, 1817). Ett, med modellen lika, upphöjdt aftryck erhålles. Almroth M. tekn. 119 (1838). Formsanden .. får egenskapen, att .. antaga aftryck, som bibehålla sig. Därs. 87. Han .. tog mitt vax .. och gjorde deruti ett komplett aftryck af nyckeln. Almqvist Am. Hilln. 1: 96 (1840). Aftryck af hans (dvs. C. XII:s) anletsdrag .. togs samtidigt med likets balsamering. Oscar II Skr. 3: 330 (1868, 1888). Vid tagande af aftryck för artificiela tänder. O. Ulmgren i Skand. tidskr. f. tandläk. 1887, s. 173. jfr: Gemmer .. arbetas i fördjupning och .. (framvisa) i aftryck .. bilden såsom relief, då kameerna deremot arbetas i upphöjning och således ej erfordra något aftryck. Eichhorn Konst. hist. 66 (1881). jfr FINGER-, GIPS-, VAX-AFTRYCK m. fl. — särsk. geol. om de i vissa stenarter bibehållna konturerna o. yttre formerna af växter o. djur; typolit. Bromell Bergart. 45 (1730). Kalktuffen .. visar stundom aftryck af quistar och blad. Hisinger Ant. 1: 85 (1819). Dessa talrika aftryck af vextdelar, som i Stenkolsformationen vittna om tillvaron af en samtidig mägtig Vegetation. J. G. Agardh i SKN 1843, s. 12 a. Utom aftryck af medusornas undersida finnas äfven slutna afgjutningar af deras kroppskavitet. Nathorst Jord. hist. 656 (1892). jfr BLAD-, DJUR-, VÄXT-AFTRYCK m. fl.
b) oeg. om positiv bild, som förutsätter en gm tryckning tagen negativ bild. Aftryck af statuer i lera och i gips voro ej .. obekanta för forntiden. Palmblad Fornk. 2: 288 (1844).
2) motsv. AFTRYCKA II 2. Då formen ligger stadigt på sin rätta plats (i pressen), tages ett aftryck deraf, reviderark, som lemnas till genomläsning. Nordin Boktr. 244 (1881); jfr e. — särsk.
a) kopia (af plansch, karta o. d.) Utaf alla de otaliga kopparstick, som man förfärdigat af .. Lavater, äger han ofta icke mer, än ett enda aftryck qvar af hvarje slag. Leopold 6: 212 (c. 1785). Uppf. b. 1: 614 (1873).
b) (numera föga br.) exemplar (af tryckt skriftverk). Gustaf II Adolf 186 (1617). Dermedh lefrerade Sekret(eraren) .. åth Landt Marschalken denna proposition med ett aftryck af Conditionerne som wore oprättade emellen Swerige och Polen. RARP 2: 168 (1635). (Wallins) praktfulla Ode .., hvilken sång, i tusental aftryck, genomflög .. krigshären. Beskow hos Wallin 1 Pred. 1: XII (1840). A(ftryck) af en skrift(:) exemplum; exemplar. Cavallin (1875).
c) tryckt reproduktion (af handskrift l. ngt förut tryckt). Ett diplomatariskt aftryck af en handskrift. Lindfors (1815). Den (nya upplagan är) .. ett blott aftryck af den föregående. Wallmark Resa Förord 2 (1832). Aftryck (omtryck) Wiederdruck. Nordin Boktr. 375 (1881). jfr: Upplagans aftryck är fullt correct. Wisén i Arkiv 4: 205 (1888). jfr STEREOTYP-AFTRYCK. — om plagiat. Aftryck .. ur andras arbeten(:) plagiarism. Björkman (1889).
d) särtryck. Aftryck ur (tidskriften) Hygiea. Aftryck kallas .. den artikel eller afdelning af ett tryckt arbete, som tryckes särskildt för att bilda ett sjelfständigt tryckarbete. NF (1875). — jfr SEPARAT-AFTRYCK.
3) bildl.: trogen afbild af l. omedelbart uttryck af l. för ngt.
a) anslutande sig till 1 a. Bælter Jesu hist. 4: 113 (1757). Som det förhåller sig i naturen, så förhåller sig ock i Konsterne, dessa aftryck af naturen. Kellgren 3: 277 (c. 1780). Predikaren, ett poem, i hvilket han (dvs. Leopold) lemnat oss ett troget aftryck af sin egen sköna och älskvärda själ. Grubbe i SAH 14: 79 (1830). Carl XI:s embetsmän .. fingo ej vara annat än fullkomliga aftryck af herrskarens åsigter och vilja. Beskow Minnesb. 1: 67 (1854, 1860). Så skön hon var! Ett aftryck af behagen! Strandberg 5: 348 (1865); jfr b. Innehållet (i psalmboken af 1765—67) är .. ett troget aftryck af tidens stränga renlärighet. A. Hildebrand i NF 13: 366 (1889). Från min förlofningstid har (jag) skriftliga aftryck kvar af hvad jag då kände. De Geer Minnen 1: 221 (1892).
b) anslutande sig till 1 b. — särsk. (numera föga br.) om person, som i hög grad liknar en annan (i sht en äldre anhörig): fullkomlig afbild, kopia. Han är ett aftryck af sin fader. Lindfors (1815). Förståndiga Danskar och Norrmän .. söka icke hos oss aftryck af dem sjelfva, utan söka hos oss Svenskar. H. Reuterdahl i SKN 1843, s. 278 b. Cavallin (1875).
c) (†) oeg.: exempel, förebild. Att iagh måtte medh ett förnämt Exempel och aftryck / Sköni’ och bevijs’, huru snaar den ostadiga vacklande lycka / Plägh sigh betee. U. Hiärne Vitt. 95 (1665).
Anm. till II. Stundom förekommer ordet närmande sig bet. af l. användt ss. abstr. vbalsbst. En sak, som gjort mig ondt, är aftrycket af ”Sveaborg” i de svenska tidningarna. Runeberg E. skr. 2: 306 (1852); jfr II 2 c. Upphöjda stämplar begagnades .. till aftryck af namn. Uppf. b. 1: 521 (1873); jfr II 1.
(II 1) -SKED~2. Skand. tidskr. f. tandläk. 1888, s. 49. Dubbel aftryckssked (för) samtidigt aftryck af öfver och underkäk. Odontol. tidskr. 1895, s. 178. —
(II 1) -VAX~2.
Spalt A 683 band 1, 1898