Publicerad 1898 Lämna synpunkter AFSMÄLTNING a3v~smäl2tniŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar. vbalsbst. af föreg. — (föga br.) konkret. Afsmältning .. Sjelfva det afsmälta. Almqvist (1842). Ssgr (jfr AFSMÄLTA I 1 slutet): AFSMÄLTNINGS-MORÄN310~02. geol. Nathorst Jord. hist. 1012 (1894; efter G. De Geer). — -RAND~2. geol. Afsmältningsranden af en glacier eller inlandsis. E. Erdmann i NF 18: 521 (1894). — -VATTEN~20. särsk. geol. E. Erdmann i NF 7: 890 (1883). Spalt A 552 band 1, 1898 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se