Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
ARFVE, sbst.1, m.; pl. -ar (-a (-ä) Rääf Ydre 1: 300 (i handl. fr. 1551), Växiö rådstur. prot. 1624, s. 93, Sjöl. Skipm. 12 (1667)).
(†) arfvinge. Aake clauesson som .. fru inggeborgz rette Arffwe ær. G. I:s reg. 3: 210 (1526) [jfr fsv. retter arwe]. Derföre afhendes (gården) .. ifrån Måns Hult och hans arfua födda och ofödda. Växiö rådstur. prot. 1624, s. 79. Byrdkiöpt Jord, må man ey .. näste Arfwom och Byrdemannom til förfång bort testamentera. Schmedeman Just. 992 (1686). — oeg. Rom. 4: 13 (NT 1526; se under ARFVINGE 2 b). — jfr BARNA-, LIFS-, MANS-, MED-, SAM-, UT-ARFVA(R).
Spalt A 2194 band 2, 1901