Publicerad 1898   Lämna synpunkter
ANCYLUS- an3sylus~.
Etymologi
[jfr t. (das) ancylusbecken; af det vetenskapliga lat. släktnamnet på skålsnäckan Ancylus fluviatilis Gm.. hvars förekomst anses särsk. karakteristisk för den stora sötvattenssjö, hvilken vid början af den postglaciala tiden sträckte sig öfver större delen af den nuv. Östersjön jämte delar af angränsande fastland; jfr under -HÖJNING, -SJÖ]
geol. i ssgr.
ANCYLUS-AFLAGRING300~020, ur -SJÖN. H. Munthe i Öfvers. af VetAFörh. 44: 722 (1887). —
-BILDNING~20, aflagrad ur -SJÖN. G. De Geer i Geol. fören. förh. 1887, s. 444. —
-HÖJNING(EN)~20. (G.) De Geer kallade den (under den senglaciala tiden inträdande) höjning, .. hvilken .. afspärrade Östersjön från Vesterhafvet, för ancylushöjningen eller den senglaciala höjningen. Nathorst Jord. hist. 1042 (1894). —
-LAGER~20. jfr under -SJÖ(N). —
-LERA~20. aflagrad ur -SJÖN. Nathorst Jord. hist. 1043 (1894). —
-SAND~2, aflagrad ur -SJÖN. Nathorst Jord. hist. 1043 (1894). —
-SJÖ(N)~2. Efter det i Estland, på Gotland och på Öland för ancyluslagren mest karakteristiska fossilet har den forna sötvattenssjön blifvit benämnd Ancylussjön. Nathorst Jord. hist. 1039 (1894). —
-STRANDVALL~20 l. ~02, aflagrad ur -SJÖN. Andersson Växtvärld. 42 (1896). —
-TID(EN)~2. Andersson Växtvärld. 35 (1896). —
-VALL~2. = -STRANDVALL. H. Munthe i Öfvers. af VetAFörh. 44: 720 (1887).

 

Spalt A 1277 band 1, 1898

Webbansvarig