STELENBARS l. STÄLENBARS l. STÅLENBARS l. STÅLENBART, m.?
 Ordformer
(stelen- 1561—71. stellen- 1562. stälens- 1561—71. -bars 1562—1563. -bartz 1561—71. — äv. särskrivet (o. möjl. icke ssg): stelens bars 1562. stellenn bars(s) 1563. ståhlen bardt 1561. stålen bars 1562)
 
 
 
 Etymologi
[sannol. av ett icke anträffat (m)lt. stēlenbarse, stālenbarse l. stēlen barse osv. resp. stalenbart; förleden av stēlen, stālen, av stål, motsv. mnl. stālijn (nl. stalen), ffris. stēlen, fht. stelin (t. stählen), feng. stȳlen (eng. steelen), avledn. av STÅL; senare leden av barse (se HÄSTE-BARS) resp. bart, av mht. bart (se BART)] 
 
 
 
(†) hästharnesk helt av stål l. av läder med fjäll l. plåtar l. ringar av stål. ArkliR 1560, avd. 1 (1561—71). Stellenn barss föredzed med röda silkis fransar vnder medh rödtt samett — 1 str. Därs. 1561, avd. 3 (1563). 
 
   
Spalt S 11396  band 30, 1989
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se