Publicerad 1986   Lämna synpunkter
STAPULANT, m.
Etymologi
[sannol. latiniserande ombildning av ä. t. stabüler, tiggare, biform till stäbler, tiggare, till stab, stav (se STAV, sbst.2), l. av t. dial. stappler, kringströvande tiggare, till stapeln, stappla, gå omkring o. tigga (se STAPPLA, v.2)]
(†) om kringströvande tiggare. Der iag Eij förmår medh möda träla i Scholan in till min död moste gå een stapulant. VDAkt. 1694, nr 1084.

 

Spalt S 11033 band 30, 1986

Webbansvarig