| Publicerad 1982 | Lämna synpunkter |
SOTNA sω3tna2, v. -ade.
(tillf.) i fråga om ljusförhållanden: bli mörk, mörkna. Det började sotna och land syntes inte längre. De ställde sig vid relingen och tittade ner i de grönvita skumvirvlarna. VeckoJ 1952, nr 10, s. 33.
Spalt S 9010 band 29, 1982