Publicerad 1976   Lämna synpunkter
SLADDE l. SLADDER, sbst.1, m.
Ordformer
(sladde 1712—1755. sladder 1755)
Etymologi
[jfr fvn. sladdr (anträffat bl. ss. personbinamn), nyisl. sladdi, man som gärna går i smutsigt väglag l. inte bryr sig om sitt utseende; till (ett verb motsv.) SLADDA, v.6]
(†) man som är smutsig o. ovårdad (i kläder o. seder) l. som är lat; jfr SLADDARE, sbst.2 Schultze Ordb. 4461 (c. 1755).

 

Spalt S 6253 band 27, 1976

Webbansvarig