skvalta | SAOB

Publicerad 1974

SKVALTA, v.3 -ade.

Etymologi

[sannol. överförd anv. av SKVALTA, v.2 (jfr SKVALTKVARN a, b); jfr äv. SKVALTA, v.1 — Jfr SKVALT, sbst.2]

(†) om röst: mala (se d. o. 6 b) l. dyl. Under alltsammans skvaltade en kvinnoröst, som frambragte många hundra ord i minuten. Strindberg Hafsb. 81 (1890).

Spalt S 5422 band 27, 1974

Webbansvarig