rovgumma | SAOB

Publicerad 1959

ROVGUMMA(N) l. ROGUMMA(N), f.

Ordformer

(ro- 1919—1922. rov- 1922)

Etymologi

[sv. dial. (Finl.) ro(v)gumman (Nyland 4: 121 (1889)); av ROVA, sbst., o. GUMMA, sbst.1]

(i Finl., bygdemålsfärgat) uppdiktat väsen som säges uppehålla sig i rovland o. som omnämnes för att skrämma barn därifrån. FinlSvFolkdiktn. VII. 1: 712 (1919). FolklEtnSt. 3: 13 (1922).

Spalt R 2710 band 22, 1959

Webbansvarig