Publicerad 1956 Lämna synpunkter REBUTANT, adj. Etymologi [av fr. rebutant, till rebuter (se REBUTERA)] (†) frånstötande, motbjudande, vidrig. Polyfem IV. 39: 4 (1811). Phosph. 1811, s. 464. Ekbohrn (1904). — Spalt R 468 band 21, 1956 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se