Publicerad 1956 Lämna synpunkter RANTA, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or. Etymologi [möjl. ombildning av ngt sådant ord som RADDA, sbst., l. RAMSA, sbst., i anslutning till RANT, adj.; jfr äv. RANTIRARA] (†) ramsa. Björkman (1889). Spalt R 279 band 21, 1956 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
