Publicerad 1955 Lämna synpunkter PÅGRUNDSTÖTNING, r. l. f.; best. -en; pl. -ar. Etymologi [till uttr. stöta på grund (se GRUND, sbst.3); jfr PÅ I 13 c] (†) grundstötning. Gosselman Col. 2: 381 (1828). KrigVAT 1840, s. 189. — Spalt P 2774 band 21, 1955 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
