Publicerad 1955 Lämna synpunkter PUNTHERRE, m. Etymologi [sannol. ombildning av PUNTERARE] (†) = PUNTERARE. Daniell Lijn, puntherre uthi Räfle. Almquist CivLokalförv. 3: 257 (i handl. fr. 1620). Spalt P 2437 band 21, 1955 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se