Publicerad 1955 Lämna synpunkter PUNDINGTAL, n.; best. -et. Etymologi [ombildning av PUNDIG-TAL i anslutning till -PUNDING] (†) = PUNDIG-TAL. Gosselman Sjöm. 1: 135 (1839; bildl.). Spalt P 2409 band 21, 1955 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
