pass | SAOB

Publicerad 1952

PASS, sbst.5, n.; best. -et.

Etymologi

[jfr d. polsk pas; till PASS, interj.1 1]

(†) spelt. ett slags kortspel vari knektarna ha högsta valören, knektpass; särsk. i uttr. polskt pass. Polskt Pass. Säfström Banquer. A 3 a (1753). Uppl. 2: 375 (1908). — jfr KNEKT-PASS.

Spalt P 386 band 19, 1952

Webbansvarig