Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MÄNGE, f.?
Ordformer
(me- 1639. mä- 1621—1637)
Etymologi
[östsv. dial. mänge; jfr d. dial. mænge, isl. mengi, t. menge, av fht. menigi, motsv. got. managei, fsax. menigi, feng. menigo; av ett germ. manaȝīn-, parallellbildning till germ. manaȝiþō (se MÄNGD, sbst.2)]
(†) mängd (se MÄNGD, sbst.2 1). (Jag har) en stoor mänge / Folck bortwist. Prytz G1 F 1 a (1621). Den store menge aff kopparpenningarna. RP 7: 532 (1639).

 

Spalt M 1930 band 17, 1945

Webbansvarig