Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MORUNGE, m. l. r.; best. -en.
Etymologi
[jfr ä. sv. dial. (Västerb.) murånger, svart säl, ä. östsv. dial. moring, ett slags säl; av ovisst urspr.; möjl. bildat till ett icke anträffat moröd, av MO, sbst., o. RÖD, på samma sätt som nyisl. Móra, namn på (ljus)brunt får, till mórauður, brun (jfr nor. dial. moraud, mörkröd, brunröd), av isl. mórauðr. — Jfr RÖD-MORIG]
(†) ett slags säl; stundom om arten Phoca vitulina (Lin.), knubbsäl. Morungen .. kallas then (säl) som är smärtare, mörkbruner, .. intet så hårriker som the andre. Broman Glys. 3: 559 (c. 1740). Svederus Jagt 346 (1831; om knubbsäl).

 

Spalt M 1403 band 17, 1945

Webbansvarig