Publicerad 1944 Lämna synpunkter MELLIT meli4t, r. l. m. l. f.; best. -en. Etymologi [jfr t. mellit, eng. mellite; av nylat. mellites, till lat. mel, honung] miner. honungssten. Berzelius Blåsr. 289 (1820). Svenonius Stenr. 126 (1887). Ssg: MELLIT-SYRA, r. l. f. [jfr t. mellitsäure] kem. i mellit ingående syra. Berzelius ÅrsbVetA 1841, s. 375. Spalt M 749 band 17, 1944 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
