| Publicerad 1942 | Lämna synpunkter |
MAKRO- mak1ro- l. -rω- l. -rå-.
(i fackspr.) i ssgr: stor; ofta: för stor; motsatt: mikro-; i fråga om tid äv.: lång.
-CEFAL -sefa4l, sbst. m.||ig. o. adj.; ss. sbst. best. -en, äv. -n; pl. -er. Anm. Tidigast användes i bet. I den lat. formen macrocephalus, pl. -i. Pfeiffer (1837). Retzius EthnolSkr. 182 (1854). [jfr t. makrozephal, eng. macrocephalic, adj.] (i fackspr.)
-CEFALI -se1fali4, r.; best. -en l. -n. [jfr t. makrozephalie] (i fackspr.) egenskapen att äga abnormt stort l. artificiellt förlängt huvud. NF 8: 1484 (1884). BonnierKL (1925). —
-KOSM -kos4m, r. l. m., best. -en; pl. -er. [av fr. macrocosme, av mlat. macrocosmus (jfr makrokosmos)] makrokosmos. SvLittFT 1835, sp. 330 (bildl.). Lamm Swedenbg 110 (1915). —
-KOSMISK—40, adj. (-cosmisch 1648) [jfr t. makrokosmisch] adj. till -kosm o. -kosmos. Muræus Arndt 2: 482 (1648). —
-KOSMOS—40, r. l. m. Anm. Ordet förekommer tidigast med lat. böjning. Rudbeck Bref 155 (1677: uthi Macrocosmo), Pfeiffer (1837). [bildat till mlat. macrocosmus av ett förutsatt, men icke anträffat gr. μακρὸς κόσμος, den stora världen (jfr kosmos), liksom mikrokosmos till gr. μικρὸς κόσμος] världsalltet, universum, ”den stora världen”, i motsats till: mikrokosmos. Ekbohrn (1868). Rydberg Dikt. 2: 36 (1891). Grimberg VärldH 8: 548 (1938). särsk. (mera tillf.) om den högre världen, idévärlden, i motsats till mikrokosmos ss. beteckning för den sinnliga världen. Stagnelius (SVS) 4: 321 (c. 1820). —
-SKOPISK -skå4pisk, adj. [jfr t. makroskopisch, eng. macroscopic, fr. macroscopique] synlig för obeväpnat öga; äv.: som sker med obeväpnat öga; äv.: som har avseende på det som ses med obeväpnat öga; motsatt: mikroskopisk. Makroskopisk anatomi. Hygiea 1860, s. 760. Makroskopiskt synbart guld. TT 1902, Bergsv. s. 13. De makroskopiska växtresterna i torvlagren. SydsvGeogrSÅb. 1926, s. 77.
Spalt M 95 band 16, 1942