Publicerad 1942   Lämna synpunkter
LÖV lø4v, sbst.2, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[av ovisst urspr.]
(i vissa trakter, vulg.) lösaktig kvinna, sköka. Dalin (1853). jfr RBerg i Landsm. XVIII. 8: 26 (1900).

 

Spalt L 1969 band 16, 1942

Webbansvarig