kvadrangel | SAOB

Publicerad 1938

Lämna synpunkter

KVADRANGEL, r. l. m.

Ordformer

(skrivet q-)

Etymologi

[jfr t. quadrangel, eng. o. fr. quadrangle; av lat. quadrangulum, fyrhörning, av quattuor, fyra, o. angulus, hörn]

(†)

1) fyrsidig figur; jfr KVADRAT, sbst. 1. Sigfridi F 1 a (1619). MKæhler (1754) hos Linné Bref I. 8: 147.

2) astr. kvadratur (se d. o. 2). BOlavi 101 a (1578). L. Paulinus Gothus Alm. 1598, s. 3.

Spalt K 3308 band 15, 1938

Webbansvarig