Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KONSCIENS, f. (OPetri, JMessenius), äv. n. (Fosz 331 (1621)); pl. -ensier.
Ordformer
(skrivet con-. -encier, pl. 1528. -ens(s) 1554—1629. -entie 1527—1528. -entz 1554—1648)
Etymologi
[jfr t. konscienz, eng. conscience, av fr. conscience, av lat. conscientia, medvetande, samvete, av com (se KON-) o. scientia, vetande, vetskap, vbalsbst. till scire, veta (jfr PLEBISCIT)]
(†) samvete. Kan thz ey annars wara än ath han moste jw haffua ena rumma conscientie som sådana påå sin näste dichtar. OPetri PEliæ a 2 a (1527). (Mäster Erik sade:) iagh mot min consciens / har taget lithurgian an. JMessenius (1629) i HB 1: 162.
Ssg (†): KONSCIENS-VÄRK, n. samvetssak. RP 12: 297 (1648).

 

Spalt K 2135 band 14, 1937

Webbansvarig