Publicerad 1937 Lämna synpunkter KONFIRMATIEBREV, n.; best. -et; pl. =. Ordformer (con-. -fer- 1621. -fir- c. 1540) Etymologi [av lat. confirmatio (se KONFIRMATION) o. BREV] (†) = KONFIRMATIONS-BREV. OPetri Kr. 329 (c. 1540). SkrGbgJub. 6: 575 (1621). Spalt K 2100 band 14, 1937 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
